Socialdemokraterna har stort förtroende i skolfrågor och det med all rätt då man ser till deras nedtecknade skolpolitik, men partiet hanterade den senaste valrörelsen på ett sätt som känns ovärdigt för Sveriges största parti.
Det finns mycket bra
Jag vill börja med att säga att partiet har väldigt mycket klokt att säga i skolfrågan. I sitt skolpolitiska program konstaterar de bland annat att god kunskap i svenska är helt avgörande för skolgången, att de nationella proven bör digitaliseras och att lärare bör avlastas genom en utökning av annan personal på skolorna.
Alla de ovanstående punkterna är resonemang man känner igen från många andra partier. Socialdemokraterna lyfter dock också frågor som denna artikelserie inte har belyst ännu. Partier trycker extra på att skolan ska vara kostnadsfri, något som många skolor kan behöva påminnas om vid till exempel friluftsdagar.
En annan fråga som Socialdemokraterna lyfter är sommarlovets längd. Både i en internationell jämförelse, för att familjer ska få ihop sina livspussel och för elever som mår bra av skolan är detta en fråga som gärna får lyftas i större utsträckning.
När det gäller skolvalet så föreslår partiet rimliga åtgärder som att antagningen till skolor bör ske i ett system som är gemensamt för alla skolor. Partiet lyfter också behovet av bättre oberoende information till familjer. Därtill vill man att skolans finansiering bör balanseras om så att kommunala skolor får mer pengar än friskolor.
Rörande finansieringen så fick friskolor mindre än de kommunala då systemet infördes på 90-talet, men en S-ledd regering ändrade så att friskolor skulle få lika mycket. Det kan vara värt att ha med sig i den hårda debatten om friskolor.
Endast en fråga lyfts
Socialdemokraterna har alltså mycket klokt och välgörande att säga om skolan, men de senaste åren har man inte velat prata om detta i så stor utsträckning. I utfrågningar inför valet blev det i det närmaste tragikomiskt då Magdalena Andersson gav intrycket att partiet bara har en skolfråga: stoppa vinster i välfärden.
Om man krasst ser politik som ett spel är frågan om vinster i välfärden guld värd, men sett till hur stor påverkan frågan har i realiteten är partiets strategi mindre önskvärd.
Att det blev just vinster i välfärden som blev det budskap som skulle pratas om i varje skoldebatt är politiskt tacksamt av flera orsaker. Det är en ideologiskt spänstig fråga, det är lätt att hitta enskilda fall där en skola inte lever upp till förväntningarna och det måste vara en socialdemokratisk partistrategs dröm att få måla ut de stora koncernens ledare som riktiga (rika) skurkar.
Frågans slagkraft går inte att ta miste på. Då jag har försökt lyfta andra skolpolitiska frågor kontaktas jag av upprörda läsare som tycker att jag ska skriva med om just vinster i välfärden. Jag har tre huvudsakliga orsaker till att jag inte har lyft denna fråga i så stor utsträckning.
Det första problemet är att debatten om vinster i välfärden nästan omgående blir aggressiv och bevisföringen blir anekdotisk och alltför ofta till och med fiktiv. Vinster i välfärden är ett formidabelt skyttegravskrig där man kastar granater i form av exempel där enskilda skolor har betett sig illa. Debatten spär också på ett utspritt agg mot friskolor som drabbar skolornas elever och personal.
Den andra anledningen är att nästan alla andra debattörer i skolfrågor redan diskuterar denna fråga så för den intresserade finns gott om åsiktsmaterial i frågan.
Den viktigaste anledningen till att jag inte lyfter frågan är dock att jag genuint upplever att den får för stor uppmärksamhet i förhållande till hur stor skillnad jag tror att det har potential att göra för svensk skola.
Det är rimligt att andra i systemet så att fuskare av olika slag inte kan utnyttja det, så som vi försöker göra med alla välfärdssystem. Det är rimligt att, som flera partier föreslår, ändra hur skolan finansieras så att kommunala skolor får något mer pengar. Det är rimligt att skolvalssystemet reformeras.
Det är dock inte rimligt att stånga sig blodiga i en så smal fråga som skolornas ägandeform faktiskt är.
Min slutkommentar
Socialdemokraterna har väldigt mycket klokt att säga om skolan och det skulle göra mig mycket glad om de valde att prata om det lite oftare.
Betyg: B
FOTNOT: Dagens betygssystem går från F (underkänt) till A (högsta betyg).
Tidigare artiklar i samma serie
Miljöpartiet - garantier, förbud och floskler
Sverigedemokraterna - kulturkriget börjar i skolan
Moderaterna – mer svenska, tydligare krav och fel fokus
Vänsterpartiet - alla andra har fel
Centerpartiet - vill de bara rädda byaskolan?