Moderaterna – mer svenska, tydligare krav och fel fokus

"Moderaterna föreslår att skoldagarna ska utökas med en timme per dag i lågstadiet och att lejonparten av dessa timmar bör läggas på svenska och matte."
"Moderaterna föreslår att skoldagarna ska utökas med en timme per dag i lågstadiet och att lejonparten av dessa timmar bör läggas på svenska och matte."

Detta är den tredje delen i en serie texter som kommer att ge en lite fördjupad genomgång av de åtta riksdagspartiernas skolpolitik. Texterna kommer att kort kommentera ett urval av skolfrågor som partierna driver och avslutas med ett tematiskt passande betyg. Del tre handlar om Moderaterna.

Ledarkrönika 28 mars 2023 06:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Moderaterna har, tillsammans med Socialdemokraterna, länge varit de enda partierna som har varit så stora att de förväntas ha svar på alla frågor. Glädjande nog så lever de båda upp till förväntningarna och har konkreta förslag på hur skolan ska förbättras. Vi får dock återkomma till S senare i denna serie.

Mer skola till barnen
Ett av Moderaternas förslag sätter fingret på något väldigt viktigt, nämligen att man måste vara beredd att investera tid och energi i någon som man vill bli riktigt bra på. Moderaterna föreslår att skoldagarna ska utökas med en timme per dag i lågstadiet och att lejonparten av dessa timmar bör läggas på svenska och matte.

Förslaget låter i och för sig kostsamt, men våra elever skulle gynnas av mer tid att ägna åt dessa två kärnämnen. För att förslaget ska få önskad effekt måste det dock paras ihop med förtydliganden om vad som förväntas i klassrummen.

Tydligare krav på elever och lärare
Partiet vill stärka de nationella proven genom att de ska digitaliseras och rättas centralt, alltså inte av de lärare som finns på elevens skola. Detta är ett klokt förslag som framförts från fler partier, men det verkar hända väldigt lite på denna front. Diskussionen har pågått i ett decennium och ännu är det inte klarlagt när detta ska genomföras. Så tanken är god, men löftet börjar eka tomt.

Moderaterna talar även om att läroplanen ska innehålla mer “mätbar fakta”. Jag har tidigare skrivit om skolans behov av en mer konkret läroplan (13/3) och där framgår det att jag i stort håller med Moderaterna i denna fråga. Men användningen av beskrivningen ”mätbar fakta” är dock aningen oroande. Läroplanen får inte bli för fyrkantig heller. Pendeln får inte slå för hårt åt andra hållet.

Ett tredje konkret förslag inom detta område är att införa slutprov i årskurs nio. Detta skulle visserligen effektivt motverka orättvis betygssättning, men det för med sig alltför många problem att ett prov ska avgöra vilket slutbetyg en elev ska få.

Problemet med lovskola
Lovskola är ett fenomen som politiker ur flera läger har talat sig varma för under de senaste åren. Tanken är att elever som ligger efter ska få fortsätta gå i skola under loven för att därigenom kunna ta ikapp. På pappret ser det bra ut, men i verkligheten har lovskolan påtagliga brister.

Det första problemet är att lärarnas arbetstid sett över ett helt läsår idag är anpassat för den ordinarie undervisningen och det innebär att det är svårt att säkerställa att eleverna på lovskolan får tillgång till den personal som skulle kunna hjälpa dem mest. Detta kan man förstås förändra, men det tycks ha glömts bort då reformen med lovskolor började rullas ut. Detta borde lösas innan mer lovskola ska införas.

Det andra problemet är större. Elever som erbjuds lovskola är ofta elever som av olika anledning har svårt att motivera sig till och orka med skolarbete. Att då dessa elever inte ska få lov i samma utsträckning som sina klasskompisar påverkar motivationen i betydande utsträckning. Motivation är, föga förvånande, centralt för god inlärning.

Istället för lovskola bör man rikta resurser till stödfunktioner under ordinarie skoldagar.

Min slutkommentar
Jag ska erkänna att jag blev överraskad över hur bra skolpolitik Moderaterna har. Partiet pratar väldigt sällan om sin skolpolitik och vid flera tillfällen har moderata företrädare i frågan saknat klangbotten i skoldebatterna. Fokus hamnar lätt på att alltför onyanserat försvara vinster i välfärden eller att koppla skolan till frågor som har med lag och rätt att göra.

Då man läser valmanifestet från förra höstens val så framgår det att partier har en hel del kloka tankar på området. Svensk skola skulle gynnas av mer undervisningstid, om resurser för detta tillsattes. Digitala och centralt rättade nationella prov skulle motverka glädjebetyg. En mer konkret läroplan skulle vara oerhört välgörande för hela skolsystemet.

Moderaternas skolpolitik får ett högt betyg då den på pappret innehåller väldigt mycket klokt. På grund av att partiet inte prioriterar frågan är det dock ett svagt B som jag delar ut. Moderaterna borde verkligen lägga mer krut på skolfrågor och gärna mindre på andra frågor där den moderata politiken inte skulle ha fått ett såhär fint betyg.

Betyg: B

FOTNOT: Dagens betygssystem går från F (underkänt) till A (högsta betyg).

Tidigare artiklar i samma serie

Miljöpartiet - garantier, förbud och floskler

Sverigedemokraterna - kulturkriget börjar i skolan


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa