"Alla andra länder bygger sin ambulansflygplansflotta på propellerplan med enstaka jetsresurser för speciellt tidskritiska tillfällen", säger Ulf Boström.
Norran har i flera artiklar berättat om Kommunalförbudet Svenskt Ambulansflyg, KSA, som kör ambulansflyg runt hela landet och ägs av regionerna. Vi har bland annat berättat om problem med ekonomin och fördyringar för regionerna, brist på tillgänglighet och stillastående plan.
I den senaste artikeln pratade vi med Region Västerbottens regionråd Peter Olofsson (S) som även sitter i förbundsstyrelsen. Trots att Norrbotten och Västerbotten betalar mer än någonsin för ambulansflyget ser han positivt på KSA:s framtid. Han tyckte att ekonomin börjat lätta och att ambulansflyget "kommit väldigt mycket i fas" även om samordningen av transporter behöver förbättras. Enligt ett pressmeddelande gjorde KSA också ett positivt resultat på drygt 9,5 miljoner kronor 2023. Efter en del barnsjukdomar flyter arbetet på och regionerna beställer mer transporter, vilket förbättrar ekonomin.
Men alla delar inte entusiasmen. Norran kontaktas av intensivvårdsläkaren Ulf Boström från Västerbotten, som varit inblandad i ambulansflyg under fem decennier och fortfarande jobbar med det en vecka per månad som flygtransportansvarig på Gotland. Han har varit såväl beställare av flyg som aktiv flygläkare.
Ulf Boström är starkt kritisk till Peter Olofssons slutsatser. Han påpekar att regionerna blöder pengar och en stor utgift är de luftburna ambulanstransporterna.
– Eftersom Region Västerbotten haft en central roll i bildandet av KSA finns särskilt goda skäl för oss här i norr att granska verksamheten. I synnerhet då utfallet i väsentliga punkter blivit ett stort misslyckande medan ledningen anstränger sig till det yttersta för att sopa problemen under mattan.
Han anser att regionrådet delvis ger en vilseledande och falsk verklighetsbeskrivning.
– Det illustrerades senast i Norran genom de verbala irrfärder och logiska kullerbyttor som presenterades av Peter Olofsson.
"En målsättning för KSA borde av såväl ekonomiska som framför allt miljöskäl vara att snarast avveckla huvuddelen av jetplansflottan, ersätta den med propellerplan och redan på tämligen kort sikt satsa på elflyg", säger Ulf Boström.
Vad är det då han anser är fel? Ulf Boström påpekar att målet med förbundet bland annat var att sänka kostnader, minska miljöpåverkan och öka patientsäkerheten, enligt ett pressmeddelande.
Men i artikeln säger Peter Olofsson att det i norra regionerna inte var en prisfråga utan att kunna samordna transporterna över landet.
– Med en sådan ledare är det lätt att förstå hur de hisnande budgetunderskotten uppkommer, säger Ulf Boström.
I norr fanns tidigare ett avtal om pris med en privat operatör. Enligt Peter Olofsson missgynnades regioner i söder som saknade avtal, och köpte transporter med spotpris.
– Samtidigt har han inte har en aning om vad de tidigare betalat. En rätt usel form av killgissning kan tyckas. Verkligheten är tyvärr den rakt motsatta, säger Ulf Boström.
Regioner i söder utan avtal hade enligt honom också tillgång till ambulansflygresursen. Ulf Boström säger att både kostnaden för de med avtal och de utan aldrig kom i närheten av den höga kostnad man har i dag.
– Det stör mig även att han säger att det tidigare inte funnits någon samordning. Det har varit utomordentlig samordning i 20 år.
Han berättar att den tidigare privata operatören servade hela landet, med samma antal flyg som var stationerade på samma orter som i dag, plus i Luleå – som flyger mest. Detta ledde till att flygningarna var kortare då plan inte först måste ta sig från Umeå till Luleå för vidare flyg. Han påpekar att de också koordinerades för att undvika tomma flygningar.
– Att som Peter Olofsson ge sken av att det tidigare inte funnits någon samordning är helt vilseledande och är närmast att betrakta som medvetna Trump-liknande fejk news. Han saknar här uppenbart alla kunskap om hur ambulansflygorganisationen sett ut.
Enligt regionrådet leder den nya samordningen av transporter till mindre utsläpp. Även detta kritiserar Ulf Boström.
– Möjligheterna att spara kostnader och förbättra miljön blev obefintliga med jetplanen. De är, utöver att de är nästan dubbelt så dyra i inköp, även väsentligt dyrare i både drift och underhåll.
Det är jetplan av typen Pilatus PC-24 som KSA köpte in för att transportera patienter runt om i Sverige och nu också från och till Island.
Enligt honom drar KSA:s plan nästan dubbelt så mycket bränsle som propellerplan. Han visar en kalkyl som jämför flygplanstyper.
– Det är således fullkomligt vilseledande att tala om de positiva miljöeffekterna som Peter Olofsson försöker torgföra. Den marginellt förbättrade samordningen han pratar om kommer aldrig att kunna kompensera för de stora skillnaderna i klimatpåverkan. Det är tyvärr mycket ovanligt att flera personer från samma ort solidariskt låter sig insjukna samtidigt när de behöver gemensam flygtransport till ett annat sjukhus.
Han tillägger också att det inte ens i norr är vanligt med långa transportsträckor, där jetplan lönar sig.
– Mellan Gällivare och Sunderby sjukhus är det 18 mil, men för KSA innebär det 80 mils flygning då man startar och slutar i Umeå. Därtill ambulanstransporter med dubbla omlastningar. Istället för att köra marktransport och förbruka 30 liter bränsle förbrukas tusen liter. Det utgör knappast ett flaggskepp för den gröna omställningen och måste nog snarast ses som omvänd klimatkompensation. Det är ett miljömässigt förfärande projekt.
Att uppmana till mer användning av ambulansflyget, som KSA gör, tycker han är svårbegripligt.
– Syftet med denna manöver är naturligtvis att klara KSA:s krisande ekonomi. Genom att fakturera större summor till regionerna förbättras resultatet. Peter Olofsson ser detta som en lysande idé i sin ledningsfunktion i KSA men glömmer tyvärr sin roll som regionråd.
Ulf Boström kallar det för en "sinnrik stöld ur egen ficka".
Han anser man tänkt fel från början. I KSA:s årsrapport från 2022 står det att flyget handlar om att rädda liv dygnet runt och året runt. Men cirka 80 procent av flygningarna är odramatiska planerade transporter. Vinsten i tid på kortare sträckor handlar om minuter till jetplanens fördel, hävdar Ulf Boström.
Att folk i vården inte ryter till mot detta tror han beror på att kostnaderna för transporterna inte läggs på enskilda kliniker. Beställarna är oftast omedvetna om kostnaden.
– Det finns därför ingen press på att minska flygandet.
Ulf Boström riktar ingen kritik mot personal inom KSA.
– Jag kritiserar den galna beslutsprocessen och ledningens krumbukter för att försvara den.
Vill du ge politiker i regioner och förbundet något medskick?
– Ja, framför allt gäller det satsningen på jetplan, som för det mesta är en helt orimlig resurs.
Han tillägger att KSA nu ska börja köra utomlands "för att förbättra ekonomin".
– Men vad kan de göra för patienterna i Sverige när de är upptagna på Island?
"Flygplanstypen är mycket populär ur arbetsmiljösynpunkt. Det här planet kan också ta specialuppdrag som propellerplanen inte kunde ta", säger Peter Olofsson.
Peter Olofsson håller fast vid att det inte fanns en samordning för Sverige tidigare.
– Om det hade funnits en samordning förut hade vi kunnat få fram hur de andra regionerna flög. Det har vi inte fått.
Den kritiska läkaren som säger detta är erfaren och har flugit med ambulansflyg i många år.
– Jag vet. De har varit väldigt kritiska. Så jag är inte förvånad. Både du och jag har haft rätt många konsultbolag och andra som har försökt påverka i det här. Det är inget nytt. Det har varit väldigt vanligt under processen.
Du menar att läkaren är ett konsultbolag?
– Nej, men påtryckningarna att inte gå den här vägen har varit stor. Vi bottnade i utredningen "Vård på vingar". Vi kan väl nu konstatera att det stämt ganska väl att det fanns behov att samordna.
Ulf Boström säger att kostnaderna före KSA aldrig kom i närheten av kostnaderna per flygtimme i dag. Hur ser du på det?
– Vi vet vad vi hade för avtal och räknar man fram det avtalet procentuellt utifrån höjningar på bränslepriser och annat så har kostnaderna ökat. Men det är ganska ointressant egentligen. En av vinsterna är samordningen. Jag vet inte hur han har räknat ut detta. Vi vet ju när vi använder andra operatörer att det är högre summor än vi har i dag. Vi kan inte sitta och gissa vad kostnaden skulle vara om vi upphandlat. Det blir spekulation.
Det har blivit mycket dyrare per flygtimme med ambulansflyg på ganska kort tid, påpekar Norran.
– Om vi skickar fler patienter per flygning – det går inte att komma ifrån att det blir bättre samordning. Dessa plan har större kapacitet att göra det.
Men kritiken gäller inte samordningen utan att jetplanen är så dyra att samordning inte hjälper – vare sig ekonomi eller klimat. Att man tänkte fel från början. Hur ser du på det?
– Flera professionella rekommenderade att ha en enhetlig flotta då det minskar kostnader för underhåll och utbildning av piloter. Det var vi överens med branschen om. Det branschen reagerade på var när vi hamnade i en diskussion om att inte kunna upphandla driften.
Så branschen ville ha jetplan?
– Enhetliga plan, ja.
Inte jetplan specifikt?
– Nej, men utifrån vilka uppdrag vi ska ha. I dag har vi uppdrag för Island.
Vad sa utredningen "Vård på vingar"? Skulle man ha jetplan?
– Nej, den pratade väldigt mycket om att det inte fanns en samordning.
Är det inte ett problem att plan är upptagna utomlands?
– Västra Götaland har uppdrag mot andra sjukhus. Uppdraget bygger inte på kommersiella intressen. Vården styr var vi ska flyga.
Ska islänningar flygas till Sverige?
– Ja, de har uppdrag för viss typ av vård som Island inte kan bedriva.
Finns någon utredning eller dokumentation kring hur man kom fram till att inte ha en flotta mix av propellerplan och jetplan?
– Det kanske säkert fanns, men jag vet inte. Det var 2012. I första upphandlingen fanns option att dela på flottan. Den överklagades.