Foto: Johanna Sandgren
När Andreas Eriksson gick i skolan hade han bra kompisar och bra lärare. Han spelade fotboll och tränade också taekwondo ett tag. Och så spelade han tv- och datorspel.
– I skolan fick jag godkända resultat så då var det ingen som sa något. Ingen tänkte på det.
På pappret har inte Andreas något missbruk eller beroende av spelande, men han säger att han känner igen sig i beteendet.
– Det är jättelätt att fastna. Att spela och efter nio timmar inse att man inte har ätit och inte heller gått på toa…
Under en period när han var arbetslös och jobbade som timvikarie för en flyttfirma kunde han tappa tidsuppfattningen totalt.
– Jag kunde börja spela vid åtta på morgonen när min sambo åkte hemifrån. Sedan slutade jag inte förrän kanske tio eller elva på kvällen. Jag kunde spela 14–15 timmar i sträck utan problem.
I dag har jag jobb och familj men om ingen stoppade mig skulle jag kunna spela en hel helg
Andreas Eriksson
En vanlig dag, när Andreas inte var bokad på jobb, kunde börja med en promenad men under tiden han gick tänkte han på vad han skulle göra i spelet när han kom hem igen. Tankarna på spelen tog över.
– Jag började märka att jag tog kortare promenader för att komma hem snabbare.
Han berättar att han spelat extensivt inom många olika spelgenrer, men bara inom ARPG (”action role-playing game”) har Andreas spenderat minst 15 000 timmar, alltså drygt 1,7 års tid, med att planera och spela. Men han ser sig inte som någon ”tungviktare” – många han känner spelar mycket mer.
– Jag är ingen ”success story”, men nu kan jag hantera mitt spelande. Jag har ett jobb, familj och barn men om ingen stoppade mig skulle jag kunna spela en hel helg. Hur lätt som helst.
”Det var när jag fick barn som jag märkte att det började krocka på riktigt”, säger Andreas Eriksson.
”Finns inte nog många timmar på dygnet”
– Det är ju inte kartlagt hos mig, men precis som med ett missbruk så blir jag aldrig av med det här helt. Det tar sig bara uttryck på andra sätt. Spelen är ständigt i tankarna. När jag studerade så kunde jag under föreläsningarna planera vad jag skulle göra när jag kom hem för att tjäna tid i spelen.
När tankarna dyker upp från ingenstans i dag – känns det ändå okej nu eller är det jobbigt?
– Det jag tycker känns jobbigast just nu är att det är samma som förut. Det finns inte nog med timmar på dygnet. Jag har länge tänkt att det vore ”nice” med 36 timmar på dygnet så jag kunde använda 12 timmar till att spela. Då kanske jag hade varit nöjd. Problemet med det är ju bara att 12 timmar inte heller kommer att vara tillräckligt till slut.
Självklart har jag haft dagar då jag bara haft spelandet i huvudet – både när jag var barn och som vuxen
Andreas Eriksson
Andreas berättar att han lätt tappar tidsuppfattningen när han blir fokuserad. Inte bara när han spelar utan också i jobbet.
– Jag vet inte om det är än något som jag har underliggande genetiskt, men det blir så när något fångar mitt intresse. Men det är väl det som spel är fruktansvärt bra på också – de är uppbyggda på ett sätt, mer i dag än förut, som fångar och behåller vårt intresse.
Men till slut nådde Andreas en gräns.
Som många andra för även jag en kamp mot psykisk ohälsa
Andreas Eriksson
– Man kommer till punkten då man känner att det inte ger någonting längre.
Andreas beskriver hur han spelade mer och mer för att kunna nå den nivå han önskade, men spelandet slutade vara tillfredsställande.
”Jag hamnade i att 'jag borde spela mer, annars hamnar jag efter'. FOMO är ju en grej.” (FOMO är en förkortning för ”fear of missing out”, eller ”rädsla att missa” på svenska.) Bilden föreställer någon annan.
Andreas sitter på två stolar när det kommer till att spela ”för mycket” datorspel. Dels har han spelat själv, dels har han länge jobbat med barn och unga i samma sits.
Andreas har många gånger prioriterat bort sömnen för att kunna spela i stället. ”Men jag skulle aldrig välja bort familj eller jobb”, säger han.
– Man kommer till en punkt då det suger. Även om jag spenderar jättemycket tid så får jag inte ut det jag vill. Jag ville vara på en viss nivå men jag nådde den inte på grund av tidsbrist. Jag skulle behöva spela från morgon till kväll, men det funkar inte. Jag började må dåligt över att jag inte kom dit, säger han och fortsätter:
– Som många andra för även jag en kamp mot psykisk ohälsa – depression, ångest och stress.
I dag har han fått antidepressiva läkemedel utskrivna.
– Jag får fortfarande panikångest, ibland dagligen, och jag har fortfarande ont i magen dagligen. Jag har svårt att sova och får påträngande tankar av olika slag.
Krockade med familjen
Numera har Andreas och hans sambo bildat familj. När den började ta form hann han helt enkelt inte lägga lika många timmar på datorspelen längre.
– När jag bara hann spela tre timmar under en dag så kändes det som att det var för lite. Jag hann inte det jag skulle men jag kände att jag måste prestera. Om jag till exempel vet att jag behöver lägga åtta timmar per dag, men kanske bara kan lägga fyra, hur ska jag då tjäna in tiden? Någonting måste bytas ut.
För hans del blev sömnen priset.
– Att vara uppe till två eller tre på natten är jobbigt när man har små barn. På helgerna kunde det bli till klockan fyra. Barnen sov ju till klockan sju i alla fall, men tre timmars sömn räcker inte.
Till slut körde allt ihop sig.
– Det tog upp hela tankeverksamheten oavsett om man var på jobbet, hemma med barnen eller någon annanstans. Det var med mig konstant.
Vill hjälpa andra i samma sits
Sedan ett par år tillbaka har Andreas monterat ner datorn. Nu för tiden kan han spela tv-spel tillsammans med sina barn ibland – han tycker att det är lättare att stänga av.
För att komma bort från datorn har han hittat andra intressen. Han läser, spelar ”Magic: The Gathering” (kortspel) och rör sig mycket. Bland annat har han klättrat en hel del. Han säger att just den fysiska aktiviteten inte går att göra ”för mycket” av eftersom kroppen säger ifrån på ett annat sätt.
För att komma bort från datorn har Andreas hittat andra intressen, bland annat har han klättrat mycket.
Andreas fastnar lätt i det som intresserar honom. När han började klättra tappade han tidsuppfattningen även där.
– Vid ett tillfälle klättrade jag i fyra timmar och reflekterade inte över att åka hem förrän mina armar och händer inte orkade hålla greppet längre.
Att Andreas fastnar i olika ämnen har lett honom till det arbete han har i dag som socialsekreterare på individ- och familjeomsorgen, IFO. Från 2016 fram till nyligen jobbade han med att utreda barn och unga som har olika typer av problematisk skolfrånvaro.
Barnen beskriver samma sak som jag upplevt
Andreas Eriksson
Inom den gruppen finns många så kallade ”hemmasittare” – en grupp som Andreas på många sätt känner igen sig i.
– De beskriver samma sak som jag upplevt. De beskriver att skolan blir för svår. Stress, ångest och en känsla av att inte veta vad man gör. Det blir jobbigt för många och spelen ger känslan av att man vet vad man ska göra. ”Det här klarar jag av!”
Även om det blev för mycket spelande i Andreas fall så pratar han också om de positiva delarna. Att fokusera på något kan också vara lugnande och vara till hjälp när man ska sortera tankarna.
Andreas har lärt sig att hantera sitt spelande. Han tror att han fått stor hjälp genom sin socionomutbildning och sitt arbete med att utreda barn och unga.
– Det har hjälpt mig att veta vad jag själv behövde göra för att få till en förändring. Så även om mina problem, som jag skulle säga fortfarande är kvar, är hanterbara i dag så är det ju tack vare resurserna genom jobb och utbildning. Det försöker att ge vidare till andra nu.
Fakta: Det här är Andreas Eriksson
Ålder: 34 år.
Bor: Skellefteå.
Familj: Sambo och två barn.
Jobb: Socialsekreterare inom individ- och familjeomsorgen, IFO, på Skellefteå kommun.
Intressen: Bland annat klättring, musik, läsning och ”Magic: The Gathering” (kortspel). Tv- och datorspel är dock fortfarande bland Andreas största intressen, och han säger att han aldrig kommer att sluta helt.
Hjälp och stöd
Om du själv upplever att du har problem med datorspelande, eller om någon i din närhet har det, kan du kontakta en rad olika verksamheter.
Du kan bland annat läsa på och få tips på hur du kan prata med dina föräldrar via Barn- och ungdomspsykiatrins hemsida, eller så kan du få mer information och söka stöd på exempelvis Dataspelsakuten eller Reconnect.
Inom Skellefteå kommun kan man söka rådgivning och stöd hos bland annat följande verksamheter:
Föräldrasupporten
Föräldrasupporten i Skellefteå kommun är en förebyggande verksamhet dit vårdnadshavare kan vända sig med stora och små frågor kring allt möjligt – det kan bland annat handla om familjerelationer, skolfrånvaro eller bråk mellan syskon.
Stödet riktas till föräldrar som har barn i åldrarna 0 till 18 år.
Föräldrasupporten erbjuder ett kort förebyggande stöd genom enskilda samtal, gruppsamtal och webbaserade kurser.
Verksamheten har inga köer. Man kan ringa eller ta kontakt via e-tjänsten. Mer information finns på kommunens hemsida.
Klara
Klara i Skellefteå kommun är en öppenvårdsverksamhet som erbjuder stöd och behandling till personer som är 13 till 25 år samt deras familjer.
Hos Klara kan man få hjälp om man har problem eller funderingar kring bland annat familjerelationer, skolfrånvaro, missbruk och våld.
Stödet och behandlingarna erbjuds både på individ- och familjenivå. Träffar genomförs på mottagningen men det är även möjligt att ses i hemmet.
Man kan göra en digital ansökan om stöd eller ringa individ- och familjeomsorgens mottagningsenhet via kommunväxeln. Mer information finns på kommunens hemsida.
Oden
Rådgivningen Oden riktar sig till vuxna personer som själva har, eller är anhörig till någon som har, missbruk av alkohol, droger, spel om pengar eller sex och porr.
De har inget riktat stöd till personer som har problem med datorspelande specifikt, men det har hänt att verksamheten blivit kontaktade av personer med den problematiken ändå.
Oden är en del av Skellefteå kommuns öppenvård och man kan få hjälp genom samtalsrådgivning.
Det går att ringa Oden via kommunens växel eller via direktnummer. Mer information finns på kommunens hemsida.
SERIENS ANDRA DELAR:
Forskaren om varför vissa fastnar i spel – andra inte
Därför blir det bråk kring datorspelen
LISTA: Så pratar du med ditt barn om datorspel
