”De som fastnar i spelen går ner i åldrarna. Det tror jag beror på att spelen lockar yngre och att vi föräldrar tillåter yngre barn att spela.”
Exakt hur många ungdomar som drabbas av ”problematiskt datorspelande” är svårt att säga men Charlotta Hellström, lektor i folkhälsovetenskap på Mälardalens universitet, har en uppskattning:
– Ungefär var tredje ungdom spelar dator. Omkring sju procent av de som spelar har problem av sitt spelande och det är de här som behöver hjälp att hantera sitt spelbeteende.
Hellström var mest aktiv inom forskningsområdet fram till år 2020. Hon flaggar för att studierna som hon medverkat i har några år på nacken. Siffror kan ändras snabbt.
– Det jag sa då om att 14- till 15-åringar har mest problem, det kan gälla 12- till 13-åringar i dag.
Men vad är det som gör att vissa fastnar i datorspel? Det finns flera delar som har betydelse. De som får problem i vardagen på grund av spelandet är i högre utsträckning pojkar, till exempel.
Varför spelar pojkar mer?
– Det enkla svaret är att tjejer och killar dras till olika typer av underhållning. De flesta spelen är utformade för att locka killar. Av män för män.
Enligt Hellströms studier prioriterar pojkar och flickor bort olika saker för att kunna spela. Pojkar väljer bort bland annat skolarbete och sömn medan flickor äter sämre och umgås mindre med vänner.
Charlotta Hellström berättar att de som spelar ”för mycket” i högre grad är pojkar. Flickor sticker däremot ut när det kommer till sociala medier. ”De har svårt att sköta det på en normal nivå.”
Charlotta Hellström understryker att man måste komma ihåg att många som fastnar i spelandet också kan ha annan problematik i botten, exempelvis svårigheter i skolan eller adhd-symptom.
– Men då kan man i vissa fall också må bättre av att spela. Man kan få ett slags lugn av att det, säger hon.
Hon förklarar att spelandet blir en flyktmekanism men att man helt enkelt flyr från störande tankarna som gör att man inte kan fokusera. Men då gäller det att inte spela för mycket, för då kan problemen växa i stället.
Hur mycket som är ”för mycket” är dock individuell, menar Hellström.
– Om du fastnar eller inte beror inte på speltiden primärt, utan motiven till varför du spelar är orsaken till om du får spelrelaterade problem eller inte, säger hon och fortsätter:
– Du kan spela jättemycket men ha det som en hobby där det övriga livet funkar, då har du inte spelrelaterade problem. Andra kan spela i två timmar per dag och få många negativa konsekvenser till följd av spelandet.
Hellström menar att de som har adhd, eller adhd-symptom, till viss del kan hjälpas av att spela datorspel men då är det också lätt att fastna framför skärmen. ”Det är en extra sårbar grupp.”
Forskarna har delat in motiven i tre spelargrupper – de som spelar för att det är roligt och socialt, de som spelar för att det är ett krav och ger status samt de som spelar för att fly.
Hellström säger att måendet skilde sig åt mellan grupperna.
De som spelade av roliga och sociala skäl mådde bra och hade inte så många problem. De skötte skolan, åt regelbundet och hade ett fungerande vardagsliv.
Krav- och statusspelarna mådde lite sämre. De hade mer psykosomatiska problem och skolkade mer. I den här gruppen var bråk med föräldrar mer vanligt och fler hade depressionssymtom än de som spelade av roliga och sociala skäl.
Flyktspelarna stack ut i analysen. De som spelade för att fly skolkade oftare, sov sämre och hade ett generellt sämre mående. I denna grupp hade spelandet helt tagit över.
– Där fanns problemen. Där ökade de psykosomatiska problemen rejält – alltså ont i huvudet, ont i magen, nervositet, rastlöshet... Det var åtta gånger ökad risk för depressionssymptom bland flyktspelare jämfört med de som spelade för att det var roligt.
Hur vet man att det blivit ”för mycket”?
– När det tar från livet i stället för att ge till livet. Då ska man dra i handbromsen.
Forskning
Charlotta Hellström är lektor i folkhälsovetenskap på Mälardalens universitet. Hon har forskat om ungdomar och datorspelande och har medverkat i ett flertal studier som är baserade på ungefär 8 000 ungdomars enkätsvar.
Hennes forskning baseras på Liv och hälsa Ung-studierna som är en undersökning som gjorts vartannat år sedan år 1995 bland samtliga unga i årskurs 7, årskurs 9 och andra året på gymnasiet i Västmanland.
Datainsamlingen gjordes i Västmanland, men Charlotta Hellström menar att svaren var representativa för hela landet.
SERIENS ANDRA DELAR:
Spelen tog över Andreas vardag: ”Ständigt i tankarna”
Därför blir det bråk kring datorspelen
LISTA: Så pratar du med ditt barn om datorspel