Bilden säger allt: Skelleftepolisen söker efter rattfyllerister i samtliga riktningar och i alla fyra väderstreck. De som tar ut stegen den förmiddagen är Felicia Lindfors, Mattias Hedström, Peter Enmark och Elise Lindmark
Den här soliga förmiddagen befinner sig Skelleftepoliserna Elise Lindmark, Felicia Lindfors, Mattias Hedström och Peter Enmark på en stor, parkeringsplatsliknande avfart intill väg 372, Skelleftehamnsleden.
Det är dags för ännu en trafikkontroll där nykterhet och fordon kontrolleras, likaså hastighetskontroll av bilarna som åker i riktning mot Skellefteå.
Jakten på Skellefteås rattfyllerister har de senaste åren inneburit en ökad arbetsbelastning för såväl Skelleftepolisen som för rättskedjan i övrigt: åklagare, advokater och tingsrätten.
Norran har i flera artiklar kunnat avslöja att många gästarbetare gripits för rattfylleri i Skelleftebygden.
Den 22 april redogjorde Norran för Skelleftepolisens dystra statistik: nästan var tredje misstänkt rattfyllerist som greps under 2022 var en utländsk medborgare där det genomgående handlade om gästarbetare och inte turister.
– Den här statistiken har vi aldrig tidigare sett, påpekade polisen Lars Persson, som under många år följt Skellefteås brottsutveckling.
Ett skräckexempel var den 43-årige förare som nyligen dömdes till tre månader fängelse efter att han, inom fem dagar, gripits två gånger av Skelleftepolisen där promillehalten i blodet var över 3,0.
När Norran träffar de fyra Skelleftepoliserna den här soliga förmiddagen visar det sig att både Felicia som Mattias nyligen deltog i gripandena av två utländska rattfyllerister i Skellefteå.
– Det var hans speciella aggressiva sätt att köra bilen som gjorde att vi stoppade färden, berättar Mattias Hedström.
Peter Enmark vid Skelleftepolisen har ett specialansvar inom lokalpolisområde i Skellefteå när det gäller trafikarbete. De så kallade laserpistolerna, som kontrollerar fordons hastighet, har en given plats i polisbilarnas bagageutrymme.
Poliskollegan Peter Enmark, som har ett ansvar för trafikarbetet inom lokalpolisområde Skellefteå, förklarar hur polisen arbetar:
– Vad gäller nykterhet så arbetar polisen utifrån allmänprevention, alltså att avskräcka från brott, där känslan av risken att upptäckas ska öka. Då är det ”20-minutersmetoden” som polisen huvudsakligen utgår ifrån. Den innebär att polis utför kontroll på en plats i minst 20 minuter för att därefter byta position. Det är idag mindre vanligt att det genomförs stora kontroller då forskning visar på större effekt när kontrollerna genomförs spridda i tid och rum.
I jakten på berusade förare; vad är viktigt förutom 20-minutersmetoden?
– Arbetet sker även inriktat på enskilda individer, där det inte minst genom underrättelser av olika slag pekar mot specifika personer och där insatserna syftar till att förebygga att dessa personer kör onyktra. Det kan ske genom högre närvaro och kontroller i dessa personers närområde med avsikt att öka känslan av upptäcktsrisk. Detta arbete är väldigt beroende av tips från allmänheten och att människor delger polisen uppgifter kring misstänkta, onyktra förare, svarar Peter Enmark.
Med fokus på hastigheten. Elise Lindmark vid Skelleftepolisen var en av fyra poliser som Norran följde med när det nyligen genomfördes en trafikkontroll längs väg 372, Skelleftehamnsleden.
Periodvis har arbetet med gästarbetare som kört berusade skapat mycket extra arbete för Skelleftepolisen, och även tvingat fram nya tankebanor var dessa förare kan hittas i trafiken.
Hur har bygg- och industriboomen påverkat ert arbete kring rattfylleri: speciella platser ni bevakar, tidpunkter på dygnet, skärpta kontroller ”öst på stan”?
– Det handlar om att belysa presumtiva problemområden och sedan ta ställning till om det ska vidtas några särskilda åtgärder. När det gäller polisens arbete med trafik har detta, fram till idag, utförts av poliser i yttre tjänst. Det har inrymts inom den ordinarie verksamheten.
– Utifrån att arbeta underrättelsestyrt, alltså information som poliser tar fram tillsammans med tips från allmänheten, innebär det att fokus förändras över tid och att det kan ske fler kontroller på vissa platser vid vissa tider, fortsätter Peter Enmark.
Skelleftepoliserna Mattias Hedström, Felicia Lindfors och Elise Lindmark i samspråk i samband med trafikontrollen längs väg 372, Skelleftehamnsleden. Sträckan kontrolleras regelbundet av polisen, och att det just nu pågår vägarbete bidrar till att hastigheterna hålls nere.
När Norran gått genom dessa rattfylleriärenden framträder en brottstrend. Det handlar om att det inledningsvis stoppades många utländska rattfyllerister: dels efter att stans krogar stängt för natten, dels kring gästarbetarnas boendeområden, exempelvis Mekanvägen.
Hur har flödet av tips kring den här gruppen av 3000 gästarbetare växt fram, vad tipsar folk om?
– Det har gällt allt från tips om höga hastigheter till att trafikanter på en specifik plats inte följer trafikregler som exempelvis att stanna vid stoppskyltar. Polisen har riktat kontroller mot ett antal platser utifrån bland annat tips där man skulle kunna se dessa som så kallade ”hotspots”.
Inom fem dagar körde den 43-årige mannen runt i Skellefteå kraftigt berusad. Promillehalten var vid båda bilfärderna över 3,0 promille alkohol i blodet. En av resorna tog slut i Anderstorpsrondellen då en vaksam privatperson blockerade 43-åringens fortsatta bilfärd och polis tillkallades.
Åklagare Anna Almqvist kallade rättegången i maj mot den 43-årige gästarbetare i Skellefteå, som på kort tid greps två gånger med över 3,0 i promillehalt, för ett ”unikt rättsfall där beteendet gränsar till lagtrots”.
Hur ser du, med all din kunskap om trafikbrott, på att så många gästarbetare tagits för rattfylleri de här åren?
– Förutom att varje onykter förare uppenbart är en för mycket så tycker jag att det sticker ut att promillenivån bland de här personerna, som du benämner gästarbetare, genomgående varit väldigt hög. Det väcker många tankar kring personernas förhållande till alkohol, och är enligt mig tydliga tecken på missbruk/riskbruk av alkohol, svarar Peter Enmark.
Hur ser du på att gästarbetare på senare tid upptäckts mer ofta i ”vanlig trafik” dagtid/kvällstid och flera gånger genom tips – och mer sällan på väg hem från krogen?
– Det är tydliga tecken på en missbruksproblematik där enskilda individer lever ett liv med ett osunt förhållande till alkohol och bilkörning i det här fallet. Allmänhetens betydelse för polisens arbete är väldigt viktigt att belysa då samtal och tips som inkommer ligger till grund för en stor del av de brott som uppdagas.
Peter Enmark och kollegorna har genomfört ännu en trafikkontroll enligt den så kallade ”20-minutersmetoden”. Den här gången skötte sig förarna längs väg 372 exemplariskt utifrån hastighet, nykterhet och att säkerhetsbältena var på plats.
– Att det är färre som upptäckts i samband med krogstängning vill jag tro har flera förklaringar, men att en av dessa är kännedom om vad som händer ifall man ertappas som onykter i trafiken. Det jag menar är att personer som inte har sin hemvist i Sverige ofta blir gripna och sedan anhållna/häktade i avvaktan på dom, tillägger Peter Enmark.
Hur kan detta bekämpas i Skellefteå och vems är ansvaret förutom den enskilde, förstås?
– Jag tycker att alla har ett ansvar där den enskilde självklart bär huvudansvaret. Jag menar att man kan ta ansvar genom att hindra personer från att sätta sig och köra ett fordon efter att de druckit alkohol och att man aldrig åker med någon som man vet eller tror är påverkad. Det är också att ta ansvar när man tipsar polisen.