Nu skulle Karlgårdsbron ha varit klar

I dag, torsdag den 31 augusti, skulle Karlgårdsbron ha stått klar enligt den första tidplanen. Men så blev det inte, det vet alla som följer byggarbetet från land. Nu är det tveksamt om Kauno Tiltai klarar det nya slutdatumet som är 30 juni nästa sommar. ”Vi vill förlänga ytterligare några månader”, säger projektchefen.

Bild från tisdagens gjutning på Karlgårdsbron. Båda pelarna göts upp med tre meter, de ligger långt ner i gropen och syns inte. De blå presenningarna läggs på om det börjar regna.

Bild från tisdagens gjutning på Karlgårdsbron. Båda pelarna göts upp med tre meter, de ligger långt ner i gropen och syns inte. De blå presenningarna läggs på om det börjar regna.

Foto: Kauno Tiltai

Skellefteå2023-08-31 07:00

Den som tittar på bygget från land tycker nog att det inte händer så mycket. Det sticker upp en del blå hättor, men mest är byggnationerna dolda i de stora spontgroparna. 

Senast Norran var på besök var i början av juni, för att följa dykarnas arbete. Då hade ingen gjutning börjat ute i vattnet.

Men under sommaren har mycket hänt. Det gjuts nu två gånger i veckan på fundamenten ute i älven. 

De två som kommit längst har blå skyddshättor av plast längst upp. Där väntar gjutning av en trekantig toppdel, sedan är de klara. 

undefined
Romas Janulevicius vid den blå plast som täcker toppen på en pelare. Armeringen är klar men gjutningen är inte gjord.

Cirka 25 betongarbetare jobbar med bron och mest tid går till att montera armeringsjärn. Det placeras massor av järn i varje form, i ett mönster som ska ta upp krafter från flera håll. 

– Krafterna kommer uppifrån från brobanan, sidledes från träbockarna och uppströms från isens tryck, säger projektchef Romas Janulevicius.

Ännu en uppgift är att montera ihop gjutformarna. De görs av delar som skruvas bort efter gjutning och används igen.

Vi kliver ner i spontlådan på brostöd 4, där dykare Anton Näverlo jobbade i juni. Han monterade armeringsjärn för en så kallad tätkaka och den göts mot slutet av juni. Sedan kunde vattnet pumpas bort, och nu har även bottenplattan gjutits, den är 1,5 meter tjock. 

Gjutningen av pelare har nyss börjat, den kommer att göras i tre omgångar eftersom pelarna blir så höga som tio meter. 

– När pelarna är klara lägger vi grus på bottenplattorna. Gruset ska nå upp till samma nivå som älvsbottnen. Det ska varken finnas någon grop eller ännu värre, något som sticker upp, nere på bottnen. 

Det ska inte finnas några oväntade fällor för den som kör båt mellan pelarna i framtiden. 

undefined
Romas Janulevicius i gropen där dykarna tidigare höll till. Bottenplattan där han står ska senare döljas med stenkross. Bakom honom skymtar formen till en pelare.

Gjutningen görs alltså med högt tempo. Men sedan är det massor som fattas och frågan är om ni verkligen kan vara klara till nästa sommar? 

– Dessvärre blir det svårt att hinna. Vi förhandlar med kommunen om ytterligare förlängning, säger Romas Janulevicius.

Bolagets argument är att berggrunden under älven delvis var sämre än väntat. Det blev svårt att borra ner stagen till fast berg, vilket försenade arbetet med några månader.

– Kvalitén var sämre än de geotekniska undersökningarna visade. Vi önskar nu några månader extra, säger Romas Janulevicius.

– Får vi inte förlängd tid så måste vi forcera, men det kostar pengar vilket vi skulle begära kompensation för. Dessutom innebär forcering oftast risker både för kvalitén och för arbetsmiljön.

undefined
Sista spontlådan, närmast Nordanå: Armering för bottenplattan är i stort sett klar och senare i veckan ska det gjutas.

Skellefteå kommuns ansvariga projektchef är Therese Bäckström Zidohli. Hon bekräftar att Kauno Tiltai har anmält borrningarna som en så kallad ÄTA (ändrings-, tilläggs- och avgående arbete). De begär både förlängd tid och att få ersättning för extra kostnader. 

– Det är inte ovanligt att byggbolag begär ersättning om berggrunden inte var som förväntat. Det är svårt att fastslå kvalitén till hundra procent i förväg, säger hon.

– De måste nu redovisa sina extra kostnader för borrningarna och hur många timmar det tog. Det ska då jämföras med deras ursprungliga tidplan, säger Therese Bäckström Zidohli.

Förra gången Kauno Tiltai fick förlängd tid hänvisade de till bygget av pålbryggan, vilket godkändes som ÄTA.  

– Vi har ännu inte slutreglerat den, granskning av fakturor och verifikat pågår fortfarande, säger hon. 

undefined
Romas Janulevicius vid pelare som är relativt låga eftersom de står på land. De som görs i vatten blir högre.
undefined
Långa stänger av armeringsjärn trycks ner i en form. Jobbet görs av Linas Grigonis från Litauen, (närmast) och kolleger. Om två veckor sker gjutningen.
undefined
Här är formarna där gjutningen gjordes. Pelarna ska bli hela 10 meter höga, och därför görs de i tre etapper. Detta var etapp ett.
undefined
Minns ni att det tidigare borrades ner en massa pålar och i dessa finns stag som går ner till fast berg? De är nu kapade till rätt längd, och här skymtar två stag som förankrats med brickor. De ska nu gjutas fast i bottenplattan. På så vis kommer bron att vila på urberget.
Fakta om gjutningen

Det görs sex brostöd i älven och två på älvsbrinken. De består av bottenplatta och två pelare. Varje sådant stöd innehåller 35 ton armeringsjärn och 550 ton betong.

Det görs även några mindre stöd på land samt landfästen. Lägger man ihop allt så kommer Karlgårdsbron att vila på 385 ton armeringsjärn och 6 050 ton betong.

Största händelse framöver blir när brodelarna av trä läggs på plats. Tillverkningen pågår i fabriken i Litauen, och de första delarna väntas komma på plats före nyår.  

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!