Snart är denna påle nere vid fast berg och den blev 18 meter lång. Hade det behövts mer hade man skruvat fast en till sektion.
Väntar du på att få se Skellefteås nya bro resa sig över vattenytan? Då får du vänta ett tag till. Än jobbar brobyggarna nedåt, och deras intresse ligger långt under vattenytan.
Vid Norrans besök i höstas slogs spont ner och bildade de så kallade spontlådorna. Fyra av dem har sedan tömts på vatten, lera och jord, och inne i de sju meter djupa groparna kan man jobba i fred från det omgivande vattnet.
Två av groparna ligger där älven är som djupast och de kan inte tömmas på vatten, utan man måste jobba trots att de är vattenfyllda.
Sedan började pålningen. Det borras ner cirka 50 långa pålar per spontlåda ända till de når fast berg. Djupet varierar men många har krävt 30 meter innan det tagit stopp.
Norran fick i onsdags möjlighet att se på borrningen, se filmen här ovan. Då och då "pyser" det från borren, det är tryckluft som används för att få ut det lösborrade materialet. Materialet kallas borrkax och förs i en slang till en container.
Pålarna är ihåliga och har en diameter på 22 cm. Tillsammans klarar de vikten från bro, bilar och annan last, men däremot skulle de inte stå pall mot trycket från vatten och is, särskilt när och om det så kallade 100-årsregnet inträffar.
Således borras det ner ett långt stag inne i varje påle. Stagen av stål fästs i själva berget, till skillnad från pålarna som stannar där berget börjar.
– Vi har fått borra djupare än vi hade väntat eftersom berget spricker när vi borrar i det, och då måste vi fortsätta ännu djupare, säger Rolandas Rekasius, VD på Kauno Tiltai Sverige.
Tanken var att borra ner stagen 1-2 meter i fast berg, men på många ställen blev det 3-4 meter.
Så här långa är stagen som ska gå ner ända i berget, och sedan gjutas fast.
Att berget spricker så lätt var en missräkning och därför har detta arbete varit mera tidsödande än man hade beräknat.
När stagen är fästa i berget fyller man pålarna med betong, och då blir hela arrangemanget fastlåst.
Nästa fas blir att gjuta ett lager betong i botten på varje "låda". Det kallas tätkaka och arbetet har ännu inte börjat. Syftet med en tätkaka är att hindra vatten från att tränga upp i gjutformarna nerifrån.
När tätkakorna så småningom är gjutna kan man börja med fundamenten.
I denna grop har arbetet kommit längre. Pålarna har kapats till rätt höjd. De har blå skyddshättor så att inget ska falla ner i dem, eftersom de senare ska fyllas med betong.
– Ska du inte gå ner i en spåntlåda, föreslår Rolandas. Då kan du säga att du har gått på älvens botten.
Naturligtvis ska vi gå ner i en låda. Men lyckligtvis behöver vi inte gå på själva älvsbottnen eftersom den hade varit väldigt mjuk och kladdig. Istället hamnar vi några meter under bottennivån, och går på ett bekvämt lager grus.
– Här är älven bara en meter djup, men vi har grävt djupare för att komma ner på fastare mark, förklarar han.
I denna grop har man kommit längst. Här har många pålar ankrats fast i berget med stag (pinnarna som sticker upp), och betongen har fyllts på. Rolandas Rekasius, Kauno Tiltai, visar runt.
Karlgårdsbron ska ha sex brostöd ute i vattnet, alltså finns sex spåntlådor där man kommit olika långt.
Det finns bara en borrigg i arbete, som körs av entreprenadföretaget Grundia från Göteborg. De jobbar vardagar 07:00-19:00 och ska alltså slå ner cirka 300 pålar och borra fast 300 långa skruvar ute i vattnet.
Dessutom har de tidigare pålat även på land, där några av brostöden ska vara.
Varför sätter ni inte in fler maskiner?
– Det skulle kosta för mycket att anlita ytterligare en maskin. Det skulle heller inte gå nämnvärt fortare eftersom det också finns kringjobb som ska hinnas med, säger Rolandas Rekasius.
Här pågår gjutning av brostöd som finns på land. Även dessa har djupa pålar ner till berg.
Totalt jobbar cirka 15 personer på bygget, de är anställda hos borrföretaget, dykföretaget eller är anläggningsarbetare som arbetar direkt underställa Kauno Tiltai.
– Under det kommande sommarhalvåret väntas vi ha som mest anställda här, då kan det nog bli upp emot 100, och då blir det betydligt fler vanliga anläggningsarbetare, säger han.
Den blivande bron i genomskärning. Längst ner syns pålarna, som går betydligt djupare än som ryms på skissen. Sedan kommer det grå partiet som är tätkaka och fundament. Rosa är spontlådorna som sedan ska tas bort.