Johannes Larsson är smed på Torger Grundläggning i Gävle. Han monterar ihop det invändiga hammarbandet.
Om du passerar vid Nordanå och hör ett slags surrande ljud så är det sponten som vibreras ner i älvens bottendy.
Spontningen är det mest påtagliga som händer just nu, eller åtminstone det mest synliga. Den görs av Stabilera Grundläggning från Kungsbacka som är experter på detta jobb.
Maskinförare Daniel Arvidsson lyfter spont efter spont och trycker ner dem i dyn. De är 9-11 meter långa, beroende på bottenförhållanden, och trycks ner så att bara två meter sticker upp ovan vattenytan. Eftersom bottnen består av mjuk dy är det i princip inget som tar emot.
– Det har varit lättjobbat, och tar två dagar per område, säger Daniel.
Karlgårdsbron ska ha sex brostöd som står i vattnet, och snart har det spontats på alla ställena.
När kransen av järn kommit på plats tar svetsarna vid, och två gäng svetsare arbetar vid varsin grop. Det lyfts ner stora balkar av järn som ska svetsas ihop på insidan. Detta för att stabilisera sponten så att trycket från älven inte ska rubba dem. Hammarband kallas denna konstruktion.
Näst på tur blir att gräva ur leran i botten på varje grop. Vi tittar ner i en grop, där det finns en hög med lera.
– Där har vi tagit prover och nu väntar vi på resultat. Vi kör inte bort leran förrän vi vet hur den ska hanteras, säger Rolandas Rekasius.
Proverna ska visa om det finns föroreningar i bottensedimentet. Sådana prov tas var för sig i varje grop.
På insidan av spontningen svetsas stora balkar som ska hålla emot vattnets tryck utifrån.
När leran så småningom försvinner ska pålningen börja, och då slås pålar ända ner till fast mark, vilket kommer att vara väldigt djupt.
Nästa steg i processen blir att gjuta fundament, och det inleds med att dykare gjuter ett första lager under vatten. Först när det är klart kan man pumpa ut vatten från gropen och torrlägga den.
– Om man pumpar bort vatten utan att ha detta skydd på botten så skulle lera tryckas upp igen, förklarar Rolandas.
I nuläget är det bara maskin- och specialjobb som görs på bron och en normal dag jobbar cirka 15 personer.
– Men om två veckor kommer arbetarna som ska sköta gjutningen. Först sex personer och sedan många fler.
Deras första uppgift blir att göra pelare på land. Fundamentet har stått och väntat länge, eftersom det var tveksamheter kring sprickor och blåsor. Rolandas säger att betongens kvalitet nu är godkänd. Formar till två pelare är monterade sedan länge.
Detta fundament hade vissa sprickor men har nu godkänts. Ovanpå ser man formar till två pelare som ska gjutas inom kort.
Näst på tur blir fundamentet som ska göras alldeles vid stranden, det är förberett för att börja gjutas ovan jord.
– Där har vi tidigare pålat och det var 25 meter ner till fast mark, säger assistenten Sirivit Somchit.
Karlgårdsbron ska alltså i framtiden vila på extremt djupa pålar.
Över hela vintern ska nu arbetet rulla på med pålning och gjutning. Mycket gjutning kommer att göras på vintertid och det ska därför läggas in värmetrådar i betongen så den inte spricker medan den härdar.
– Vi kommer att arbeta på många ställen längs bron samtidigt. Till våren kommer det fortfarande att gjutas samtidigt som vi börjar lägga upp brodelar. Då blir vi runt 80, kanske så många som 100 medarbetare.
Det tog lång tid att bygga denna arbetsplattform. I varje öppning åt sidorna ska det göras pelare. Anledningen till att pålbron gör en sväng är bottenförhållanden.
Trädelarna har redan börjat byggas i fabriken i Lettland.
Enligt kontraktet ska bron vara klar 31 augusti 2023. Kommunen har lovat att kringarbeten får göras efteråt. Rolandas Rekasius vill inte sia om de hinner bron klar till nämnda datum.