Här har det långa transportröret lyfts fram till betongbilen och en skottkärra som skymtar intill bilen har fyllts. Syftet var att kolla betongens kvalitet.
De två första fundamenten göts 23 november. Norran var på plats just den dagen och på bilden ser du hur arbetet gick till. Innan dagen var slut hade formarna för de två första fundamenten fyllts med betong.
Att det kontinuerligt tas prover på betongens kvalitet fick jag veta, och vid ett tillfälle fylldes betong i en skottkärra istället för ner i formen, och syftet var att kolla betongens kvalitet.
Det var för övrigt en svinkall dag, men det var ingen nederbörd.
Trots försiktighetsåtgärder visade det sig i efterhand att fundament två sett från land har blåsor och sprickor på ytan, vilket SVT Västerbotten var först att berätta.
Därför beställde kommunen att det skulle tas borrprover så man får veta om dessa fel även finns inne i betongen.
– Det togs några prover före jul som skickades på analys, och efter jul beställde vi ytterligare några. Totalt har det tagits cirka 4-5 stycken, då det borrats både horisontellt och vertikalt, säger kommunens projektledare Karin Degerfeldt.
Proverna har skickats till ett oberoende analysföretag i Malmö och svaren har ännu inte kommit.
– Om det visar sig att felen finns inne i fundamentet får man diskutera hur det kan åtgärdas. Det finns olika sätt att avhjälpa eventuella brister. Man kan exempelvis fylla på hål med en betongblandning. Finns felen enbart på ytan kan man lägga på ett extra lager betong. Att bila bort hela fundamentet och göra om det väljer man i sista hand, säger Karin Degerfeldt.
Här syns de två formar som fylldes den första gjutdagen. Det närmaste i bild blev felfritt, medan blåsorna uppstod på det bortre.
Nuläget på byggplatsen är att Kauno Tiltai bygger formar ovanpå de två befintliga fundamenten där det med tiden ska gjutas bropelare.
De bygger alltså vidare trots att utredningen om kvalitén på det ena fundamentet inte är klar.
Bolaget arbetar också med det tredje fundamentet, det som ska stå alldeles intill stranden.
Arbetet går också vidare med att bygga den pålbrygga som ska gå rakt över älven och vara en arbetsväg när man bygger bron. Den måste vara klar innan arbetena på älven kan börja.
– Vi tycker att bygget av pålbryggan går långsamt, men Kauno Tiltai har inte meddelat några avvikelser och de är inställda på att hinna brobygget i tid.
Kauno Tiltai har en totalentreprenad, det vill säga att de projekterat och planerat sitt eget arbete med bron. Kommunen har dock personal på plats i stort sett dagligen, enligt Karin Degerfeldt. De bevakar vad som görs och att det hela blir rätt.
Hon säger att det fanns kommunal personal på plats när fundamentet med luftblåsorna gjordes, och det finns foton som visar processen.
– Vi anlitar också ett företag som gör tredjepartsbesiktning varje gång något viktigt moment har gjorts enligt en särskild besiktningsplan. Det bolaget heter WSP.
Karin Degerfeldt är projektledare på Skellefteå kommun, och guidade på platsen den första gjutdagen.
Är kommunen orolig för hur det ska gå med brobygget?
– Vi tycker precis som tidigare att de har för optimistisk tidsplan. Bygget av pålbryggan borde också ha kommit längre, säger Karin Degerfeldt.
Men totalt sett så är detta bolagets egna problem, betonar hon. De har åtagit sig att bygga på en utsatt tid och har att lösa det.
– Vi har också haft åsikter om säkerheten i arbetsmiljön. De har varit lite tröga när vi sagt till, men till slut så har det åtgärdats, säger Karin Degerfeldt.
Norran har sökt Kauno Tiltai Sverige för kommentarer utan att få kontakt.