På tisdagen meddelades domen vid hovrätten för nedre Norrland. Den 44-årige mannen dömdes för mordet på Malin Lindström 1996. Påföljden blev fem års fängelse. Vid rättegången förnekade han mord men erkände brott mot griftefriden och skyddande av brottsling.
I går kom domen vid hovrätten för nedre Norrland där en 44-årig man dömdes för mordet på Malin Lindström i Husum hösten 1996.
Ärendet fick en ny vändning med hjälp av ett bortglömt blodprov. Blodprovet från mannen gav kopplingen till dna-spår som lämnats i form av sperma på de döda flickans kläder.
Mordet på Malin Lindström har varit ett prioriterat ärende för polisens Kalla fall-grupp inom Region nord, där Skelleftepolisen Joakim Oja är gruppchef.
– Detta är en seger och en upprättelse för Malins närmast anhöriga, kommenterade Joakim Oja domen.
Norran kunde i fjol avslöja att polisen dels har uppgifter som öppnar för en annan gärningsman för mordet på Jessica Torstensson i Skellefteå julhelgen 1992 än den person som betraktats som huvudmisstänkt, dels att dna-spår säkrades från gärningsmannen efter den brutala överfallsvåldtäkten på Sunnanå kyrkogård hösten 1997.
Utredningsarbetet kring dessa två allvarliga våldsbrott leds av polisens Kalla fall-grupp, Region nord.
I Norran-intervjun förklarade Joakim Oja och utredaren Ola Ehrenberg:
– Angående mordet på Jessica har det, när vi gått igenom förundersökningen, lett fram till misstankar mot denna andra person som tycks ha avfärdats i den tidigare utredningen. Under fjolåret tillkom tips som gav oss anledning att titta närmare på delar av utredningsmaterialet. Vi anser att den här personen är en minst lika trolig gärningsman som den man som begärdes häktad 1996.
”Varifrån och på vilket sätt tipset inkom till polisen kan vi inte kommentera, men summan är att vi anser att den här personen är en minst lika trolig gärningsman som den man som 1996 begärdes häktad för mordet på Jessica Torstensson”, har Kalla fall-utredaren Ola Ehrenberg tidigare berättat i Norran.
– Vad gäller överfallsvåldtäkten säkrades dna-spår från gärningsmannen vilket givetvis ökar möjligheten att vi kan nå fram till den person som utförde brottet. Med tiden kan lojalitetsband ändras vilket kan göra att personer i dag är beredda att lämna uppgifter till polisen, tillade Oja och Ehrenberg.
I dag säger Joakim Oja:
– Vi kommer att fortsätta arbeta med dessa ärenden på ett eller annat sätt. Vad gäller Sunnanå så finns ju förhoppningen att få en dna-träff. Antingen via våra egna register, familjesökning eller i framtiden genom släktforskning. Angående Jessica-mordet kommer vi också att leta möjligheter att ta ärendet framåt. Senaste året har vi haft andra ärenden som prioriterats högre.
Det var tidigt på söndagsmorgonen den 7 september 1997 som den unga kvinnan var på hem från en fest. Cykelfärden hemåt innebar att hon skulle passera Sunnanå kyrkogård. Den unga kvinnan hittades vid åtta-tiden på morgonen på kyrkogårdsområdet, utsatt för en överfallsvåldtäkt. Norran-klippet är från hösten 1997.
Mordet på Malin och de två Skelleftefallen, vilka likheter och olikheter finns utifrån utredningsarbetet?
– I Sunnanå-fallet har vi ett okänt dna och i Malin-fallet hade vi en spermafläck som vi inte hade dna-profil på. I Malin-ärendet hade vi dock en tydligt utpekad person som tingsrätten dömde 1998 men hovrätten friade med hänvisning till att det saknades teknisk bevisning. Det var alltså uppenbart med en huvudmisstänkt i Malin-ärendet. I Sunnanå-ärendet har vi det inte det lika förspänt.
Utredaren Marie Kristiansson, Skellefteå, ingår i polisens Kalla fall-grupp, Region nord. Hon har bland annat arbetat med högaktuella Malin-utredningen, likaså med mordet på Jessica Torstensson 1992.
– En likhet är att morden på Jessica och Malin har varit väldigt uppmärksammade både i den stad där det inträffade men även nationellt. Många har haft teorier om vad som hänt, både inom polisen och bland allmänheten. I Malin-fallet handlade det mest om vägar att få en tidigt utpekad person kopplad till kroppen, fortsätter Joakim Oja.
Och Skellefteärendena?
– Här handlar det mer om alternativa sätt att komma närmare en gärningsman: tips, förhör, nya forensiska metoder och så vidare. I fallen från Skellefteå kommer det att handla mer om att nöta igenom materialet och leta vägar framåt. Dessa vägar kommer vi i stor utsträckning att behöva leta fram själva då det inte finns manualer för ”kalla fall” likt de mord som har inträffat i närtid, svarar Joakim Oja.
Mordet på Jessica Torstensson inträffade julhelgen 1992. Ingen person har dömts för brottet. Polisens Kalla fall-grupp fortsätter utredningen. För att ett ärende ska betecknas som ett ”kallt fall” så ska det handla om mycket allvarliga brott, främst dödligt våld eller försök till mord. Norran-klippet är från julhelgen 1992.
Finns det därför tunga skäl för att dessa brott inte kan klaras upp eftersom ni inte fått något genombrott sedan Norran skrev i april 2021?
– Detta är två ärenden som vi aktivt arbetar med, vi har definitivt inte gett upp. Sedan finns det alltid en risk att gärningsmän hinner dö, fly utomlands eller liknande. Och som vi sagt tidigare: gamla lojaliteter kan ändras så att personer långt senare tar kontakt med polisen. Vår vädjan till allmänheten står därför alltjämt kvar.
”En likhet är att morden på Jessica och Malin har varit väldigt uppmärksammade både i den stad där det inträffade men även nationellt. Många har haft teorier om vad som hänt, både inom polisen och bland allmänheten”, påpekar Joakim Oja.
Kalla fall-chefen vill avsluta hoppfullt:
– Malin-domen visar att det går att lösa gamla mord. Vi hoppas även att Biometriutredningen inom en snar framtid hittar vägar för att få lagliga möjligheter till att använda släktforskning i utredningsarbetet. Det skulle inte bara kunna lösa mord utan även andra brott där dna har säkrats, till exempel sexualbrott.