Till sist får kvinnan från Västerbottens inland nog av ex-sambons agerande. Hon ringer polisen.
Det är ett rop på hjälp – och det blir både bokstavligen och bildligt ett rop på hjälp eftersom, medan larmsamtalet pågår, polisens operatör hör kvinnans ex-sambo som står och pratar på kvinnans gård och därmed bryter ett kontaktförbud.
Kvinnan berättar för larmoperatören hur ex-sambon säger att han ska sprida kränkande filmmaterial, och att han blandar in deras gemensamma barn.
Så här beskrivs det i förundersökningen när operatören sammanfattar samtalet:
”Anmälaren vill lägga på för att ringa sin pappa så att han kan komma. Operatören ringer upp anmälaren om ett tag.”
Och vidare:
”Anmälaren låter uppgiven, ”Jag förstår om ni inte har polis här”, men hon vill ringa in för att dokumentera.”
Några dagar senare görs en formell polisanmälan, en förundersökning inleds som ska visa – vilket också fastslås i en nylig dom vid Skellefteå tingsrätt – att det under flera månaders tid pågått en olaga förföljelse, som också brukar kallas stalkning.
Förundersökningen redogör för hur ex-sambon under bara några månader i fjol skickat drygt 1000 sms-meddelanden till kvinnan (som svarar på hälften av meddelandena), ringt upprepande gånger samt sökt upp/kontaktat kvinnan när hon bland annat befunnit sig i sin bostad, på sin arbetsplats eller i samband med träningspass.
Ett exempel: Den 6 juli i fjol ringde 50-åringen kvinnan vid 76 tillfällen under samma dag.
När åklagare Emelie Lindqvist sitter i rättssalen, intill kvinnan och målsägandebiträdet Lena Isaksson, beskrivs mannens brott så här:
– Han har ofredat målsäganden genom att utsätta henne för upprepade, störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande som varit ägnat att kränka hennes frid på ett kännbart sätt.
Att 50-åringen sökt upp eller kontaktat kvinnan på olika platser, däribland i hemmet och på arbetsplatsen, är något som åklagare och polisen ser extra allvarligt på utifrån den personliga integriteten och kränkningen.
Brottet olaga förföljelse kan innehålla flera brott och i detta fall handlar det om otaliga ofredanden samt tolv fall av överträdelse av kontaktförbud, som tydligt visar på mannens systematiska brottslighet mot kvinnan.
Förundersökningen beskriver hur de omfattande brotten begåtts, hur mannen på olika sätt sökt upp och/eller tagit kontakt med kvinnan, trots att det under flera månader funnits ett kontaktförbud (och som det fortfarande gör).
Kvinnan har på flera sätt på egen hand säkrat bevisning, exempelvis genom att ta bilder på mannen och hans bil när han oönskat dykt upp vid hennes hem och gymmet.
Likaså finns ett långt brev som sammanfattar månaderna av förföljelse, kränkande rykten, tillmälen och sårande ord inför barnen, vänner och bekanta.
Vid rättegången medgav den åtalade 50-åringen att han visserligen skickat många sms-meddelanden samt att han sökt upp och pratat med kvinnan på andra sätt. Men han ansåg att han inte begått något brottsligt vid dessa tillfällen eftersom ”han vid dessa tillfällen haft befogad anledning att kontakta henne på grund av att de då hade gemensam vårdnad om de gemensamma barnen”, som det står i domen.
50-åringen menade också att åtalspunkten som gäller de systematiska ofredandena var så oklart utformat vilka händelser det handlar om, vilket gjorde det svårt att försvara sig.
Han medgav att han kontaktat kvinnan om ”andra saker än om barnen”, men att detta berodde på ”barnens synpunkter och påverkan”. Han har också insett att vissa av kontakterna ”inte varit uppskattade”.
Nu döms 50-åringen för olaga förföljelse mot kvinnan samt misshandel (mot en ung familjemedlem) där påföljden blev skyddstillsyn och samhällstjänst i 100 timmar. Han ska också betala 40 000 respektive 8000 kronor till de två målsägandena.
Missköter han samhällstjänsten väntar istället fyra månaders fängelse.
Ur domen:
”Frivården har bedömt att han har ett övervakningsbehov och att en skyddstillsyn skulle kunna bidra till reducerad risk för framtida brottslighet. Enligt frivårdens bedömning är han lämplig för samhällstjänst, och han har samtyckt till en sådan föreskrift.”
– Den här typen av bevisning som den här kvinnan samlade in – bilder, inspelade samtal och dokumenterade händelser som kan kopplas till tid och rum – kan ofta vara avgörande stödbevisning för att det ska bli en fällande dom, påpekar David Nyström vid Skelleftepolisen.
Brottet olaga förföljelse har förekommit flera gånger i rättsfall i Skellefteå på senare år.
Norran har berättat om SVT-serien ”Stalker” där en Skelleftebo utsattes för systematisk förföljelse av en kvinna under flera års tid.
I november i fjol berättade Norran om en 37-årig kvinna som åtalats för att utgett sig för att vara två andra personer på Facebook, en förföljelse som pågick i flera år.
En månad senare framkom ännu ett stalkerfall där en 43-årig Skelleftebo dömdes för olaga förföljelse.
Chefsåklagare Åsa Jonsson lyfter följande aspekt vad gäller möjligheten för att polis och åklagare att nå fram till en så stark bevisning:
– Tidpunkt för anmälan är viktig för att vi ska ha möjlighet att få en person lagförd för denna typ av brott. Ju tidigare man anmäler brott och säkrar bevisning, desto större möjlighet är det att klara av en lagföring innan exempelvis vissa av brotten hinner preskriberas.
För brottet ofredande är det en preskriptionstid på två år, även om ofredandet ingår som en del i en olaga förföljelse. Det innebär att ofredanden som ligger längre tillbaka i tiden inte ingår vid åtal gällande olaga förföljelse.
När det gäller mekanismer bakom våld, hot och förföljelse mot såväl kvinnor som män finns den så kallade normaliseringsprocessen.
Det har Åsa Lööv Wesslund vid ”Centrum mot våld” i Skellefteå berättat om i tidigare Norran-intervjuer:
– Ofta kommer inte allt på en gång, först är man kär och kanske förlåtande över de första slagen. Men våldet och hoten kommer smygande och till sist är det en normal del av relationen. Risken finns att vissa tar på sig delar av ansvaret, men det är alltid den utövar våldet som är ansvarig.