Det var natten mellan den 12 och 13 februari i år som det brutala mordet inträffade. Marlene Ahlqvist, William Ahlqvist och en tonårspojke begav sig till 30-åringens bostad i Malå maskerade och beväpnade med knivar, visar onsdagens fällande dom.
LÄS MER: Därför publicerar vi namn och bild på mördarna
I bostaden knivhöggs 30-åringen 20 gånger. Tonårspojken har erkänt att han utdelade ett knivhugg. William Ahlqvist ska enligt domen ha varit den ”mest aktive” och i tingsrättens dom från i somras står det att han utsatte 30-åringen för ett ”besinningslöst knivvåld”.
I utredningen har det framkommit att de åtalade påstår att offret tidigare utsatt en av åtalade och ytterligare en person för allvarliga kränkningar. Mordet ska därför ha varit en form av hämnd, enligt åklagaren.
Vid 19-tiden den 13 september kom beskedet från hovrätten i Umeå: två av de mordåtalade – mamman och sonen – skulle stanna kvar i häktet i väntan på domen den 27 september. Det var ett tydligt förhandsbesked om fällande domar.
På onsdagen föll domen i hovrätten:
William Ahlqvist, 22 år: Döms för mord till livstids fängelse.
Marlene Ahlqvist, 43 år: Döms för mord till 16 års fängelse. Anledningen till att hon slipper livstids fängelse är att hon enligt rätten inte agerat med ett direkt uppsåt utan med likgiltighetsuppsåt.
Tonårspojken: Döms också för mordet, till sluten ungdomsvård i 3,5 år.
Även en 50-årig man har stått åtalad. Han frias från mord, men döms för grovt skyddande av brottsling till fängelse i två år. Det är en skärpning jämfört med domen i tingsrätten, då han dömdes till 1,5 års fängelse.
Det framgår av onsdagens dom att hovrätten inte var enig. Två av rättens fem ledamöter anser att bevisningen inte räcker och att samtliga morddömda borde frias. Bland argumenten finns bland annat att de inte tycker att förhörsuppgifter från tonåringen har ett ”sådant bevisvärde att de kan läggas till grund för bedömningen av händelseförloppet”.
De två skiljaktiga ledamöterna anser därför att det ”inte är ställt utom rimligt tvivel” vem eller vilka som mördat 30-åringen.
Om ytterligare en ledamot hade värderat bevisningen på samma sätt som de två skiljaktiga hade samtliga friats – men så blev det inte. De övriga tre anser att det är styrkt att de morddömda är skyldiga.
Målsägandebiträdet Linda Sundlöf hade efter domen kontakt med mamman till mordoffret:
– Hennes reaktion blev lättnad, att hovrätten i allt väsentligt fastställde tingsrättens dom. Skillnaden är att den man som kallas ”50-åringen” fick ett längre fängelsestraff för brottet grovt skyddande av brottsling.
– Min klient känner också stor lättnad över att allt det här är över. Det har varit ett långt efterspel, hon tycker att det är väldigt skönt att det i praktiken är klart, tillägger Linda Sundlöf.
Åklagare Andreas Nyberg:
– Jag är nöjd med domen. Förutom att tre åtalade döms av en majoritet av hovrätten för mordet, blev det en straffskärpning för brottet grovt skyddande av brottsling. Att ärendet är komplext visar också att det funnits skiljaktiga meningar både i tingsrätten och hovrätten.
Två juristdomare i hovrätten ifrågasätter bland annat bevisvärdet i tonåringens uppgifter – och ville frikänna. Hur ser du på det?
– Majoriteten av hovrätten har utförligt analyserat hans berättelse, och man anser att den har ett bevisvärde. Där finns det kontrollerbara uppgifter som har visat sig stämma, exempelvis var vissa personer suttit i bilen och var det lämnats blodrester från offret i nämnda bil. Vittnesmålet från en nära anhörig har också ett starkt bevisvärde, anser majoriteten av hovrätten.
Annat du vill kommentera?
– Att vi har kunnat utreda händelsen och på det sättet visa på individnivå vem som gjort vad, att målsäganden och anhöriga fått upprättelse samt att – ur rättssäkerhetssynpunkt – personer lagförs för ett så grovt brott, svarar Andreas Nyberg.
50-åringens advokat Jens Nyström:
– Lika nöjda som vi var för två veckor sedan, då min klient släpptes, lika besvikna är vi i dag över straffskärpningen till två års fängelse. Han har hela tiden förnekat brott, och det är inte otänkbart att domen överklagas till högsta domstolen.
Tonårspojkens advokat Fredrik Elveros:
– Hovrättens dom visar att bevisvärdering inte är någon exakt vetenskap, att fem domare varav tre är jurister kan dra olika slutsatser av den utredning som presenterats. Det är en besvikelse att min klient döms mot sitt nekande till mord, han hade medgivit grov misshandel och ingenting annat.
Vad händer nu?
– Vi hade hoppats att våra argument skulle bemötas bättre. Det är för tidigt att säga om domen överklagas, det råder höga krav för att få upp ett mål till högsta domstolen.
Den morddömde William Ahlqvists advokat Erik von Ahn:
– Jag brukar inte ha svårt att hitta ord, men jag måste säga att jag är tagen av domen. Min klient döms nu till livstids fängelse för ett brott där han hela tiden förnekat all inblandning – och där två juristdomare i hovrätten gör samma bedömning som vi och underkänner den morddömde tonåringens berättelse.
– Dennes erkännande vinner inte stöd i den övriga bevisningen. Det här är omtumlande, att en person i en domstol utgör skillnaden mellan en frikännande dom och livstids fängelse, fortsätter Erik von Ahn.
Överklagas domen till högsta domstolen?
– Vi kommer att analysera domen på djupet för att klarlägga eventuella förutsättningar att lyfta den till högsta instans.
Din klients reaktion på domen?
– Han är skakad och bestört, och att hovrätten var oenig förstärker känslan kring de invändningar vi förde fram i rätten, svarar Erik von Ahn.
Ulf Holst är försvarsadvokat åt den morddömda Marlene Ahlqvist:
– Enligt min mening är det de två skiljaktiga som hamnar helt rätt i den juridiska analysen. Bevisningen håller inte för att döma någon för mord.
Han anser också att domen är ”omtumlande”.
– Hade ytterligare en ledamot värderat bevisningen likadant som de skiljaktiga hade min klient fått åka hem. Nu får hon spendera många år i fängelset i stället. Det är tufft, det är nästan så att jag får ont i magen, tillägger Ulf Holst.