Onsdag 28 juni: klockan Àr strax efter 14 och det skapas svensk kriminalhistoria i sal 1 vid SkellefteÄ tingsrÀtt.
Vad gĂ€ller fyra av de kallade vittnena den hĂ€r soliga dagen i SkellefteĂ„ â hettan i domstolen Ă€r pĂ„trĂ€ngande â mĂ„ste det vara ojĂ€mförligt i svensk brottshistoria att sĂ„ mĂ„nga nĂ€rstĂ„ende ombeds att vittna i en mordrĂ€ttegĂ„ng.
Och inte minst: de vĂ€ljer ocksĂ„ att vittna â och deras vittnesmĂ„l placerar pĂ„ olika sĂ€tt nĂ€ra anhöriga pĂ„ brottsplatsen.
NÀr dörren öppnas och den unge mannen kliver in i rÀttssalen möts han av blickar frÄn bland andra den mordÄtalade 43-Äriga kvinnan och den mordÄtalade 23-Ärige mannen.
Det Àr vittnets mamma respektive bror.
Utan nÄgon tvekan i kroppssprÄk eller ordval tar han plats i vittnesbÄset och svarar pÄ frÄgorna frÄn rÀttens ordförande, lagman Christel Lundmark: vem han Àr, hans kopplingar till tvÄ av de Ätalade och hans kÀnnedom vad rÀttegÄngen handlar om.
Inför vittnesmÄlet har en person med mycket god insyn i rÀttsfallet pÄpekat för mig:
â Hans, nĂ€r frĂ„gan stĂ€lls om han tĂ€nker vittna mot sin mor och bror sĂ„ kommer du att höra en knappnĂ„l falla.
Precis sÄ Àr det.
Det Àr alldeles knÀpptyst nÀr rÀttens ordförande frÄgar om han Àr bredd att vittna. Christel Lundmark Àr tydlig nÀr hon upplyser att han inte behöver stÀlla upp pÄ grund av hans nÀra relation till de misstÀnkta.
För sÄ Àr det: makar, sambos, barn, barnbarn, förÀldrar, far- och morförÀldrar eller syskon kan aldrig tvingas vittna mot en nÀrstÄende.
Samtidigt avlÀgger inte ett nÀrstÄende vittne nÄgon vittnesed, man talar inte under straffansvar.
Denna typ av vittnesmÄl kan ifrÄgasÀttas av advokater, att uppgifterna ska bedömas med försiktighet.
Detta framfördes ocksĂ„ frĂ„n vissa advokater under de tvĂ„ rĂ€ttegĂ„ngarna. Ăven tvĂ„ av hovrĂ€ttens fem ledamöter, framkom det senare i domen 27 september, underströk det nĂ€ra slĂ€ktskapet.
Samtidigt finns det en central del för en svensk domstol att ta hÀnsyn till nÀr muntliga uppgifter ska vÀrderas: kan det finnas nÄgra skÀl för ett brottsoffer eller vittne att medvetet lÀmna felaktiga uppgifter?
NÄgot otalt med sin mamma och bror har han inte, förklarar vittnet pÄ advokaternas frÄgor.
Det centrala Àr att vittnet berÀttar att hans 23-Ärige bror, en tid efter mordet, beskriver hur denne, deras mamma samt en pojke i övre tonÄren lÄg bakom vÄldsdÄdet men att de tre agerat pÄ olika sÀtt:
â Min bror berĂ€ttade att alla tre var in i lĂ€genheten och att min mamma först sparkade eller blev sparkad.
DÀrefter ska 23-Äringen ha berÀttat att tonÄrspojken gick till angrepp med ett knivhugg mot offret. Sedan gick 23-Äringen sjÀlv till attack med hugg mot baksidan och halsen. Mamman ska aldrig ha anvÀnt nÄgon kniv.
NÀr vittnet fÄr frÄgan om varför han stÀller upp och berÀttar blir svaret:
â Jag kontaktade polisen för att jag vill att sanningen ska komma fram.
Efter det timslÄnga förhöret tas en paus, vÀrmen Àr fortsatt pÄtrÀngande och jag har svÄrt att ta in vad jag nyss har lyssnat pÄ.
Det Àr nÀrmast ofattbart: han vÀljer att vittna, han hittar styrkan, han sÀtter sig i denna extrema situation att berÀtta de vÀrsta av uppgifter betrÀffande sin mamma och bror.
Jag tÀnker pÄ vittnet, jag tÀnker pÄ den familj i MalÄ som fick sin vardag krossad av ett ofattbart vÄldsdÄd dÄ en nÀra familjemedlem rycktes bort.
Och jag tÀnker pÄ att ingenting hÀdanefter kommer att vara sig likt i dessa tvÄ familjer.
(Krönikan publicerades första gÄngen i Norran den 16 december 2023).