Det är i ett debattinlägg i Läkartidningen som Johansson ger sin analys av dödligheten i Västerbotten under veckospannet 12-24 och beskriver de tre framgångsfaktorerna – och samtidigt kommer med en uppmaning till Folkhälsomyndigheten.
"Jag föreslår att Folkhälsomyndigheten nu får ett tydligt nationellt uppdrag att samordna vårdhygien och för att klara detta väsentligt höjer sin förmåga, särskilt på policyområdet. Jag föreslår också att det regionalt måste finnas förmåga att utföra storskalig professionell smittspårning, särskilt inom vård/omsorg", skriver han i Läkartidningen.
"Jag skriver inte detta för att framhäva Västerbotten, utan för att jag vill påverka framtida beredskap och kompetens. Naturligtvis kan vi ha haft tur, och smittspridningen kan fortfarande ta fart.'"
Johansson skriver att pandemin har påvisat det direkta sambandet mellan dödstal i en pandemi och vårdhygienisk kvalitet inom vård/omsorg.
"Otillräcklig vårdhygienisk kvalitet och smittspårning har bidragit till överdödlighet. Man kan skylla på enskilda aktörer inom kommunal vård och omsorg, men det leder ingenvart; ett bättre nationellt ledarskap hade krävts".
Tre framgångsfaktorer
1. Personal har inte skickats tillbaka till äldreboenden och vårdavdelningar i smittsamt skede.
2. Aktiv smittspårning med snabba interventioner.
3. Tydligt vårdhygieniskt ledarskap med starkt fokus på personalskydd.