Tyskt val kan göra EU mer svenskt

Mer klimatpolitik, men också en sparsam ekonomi. Det tyska valet kan ge ett uppsving till svenska hjärtefrågor i EU, oavsett hur regeringsförhandlingarna landar i Berlin. I Bryssel jublas det bland både gröna och liberaler.

Mycket tyder på att liberala FDP, under ledaren Christian Lindner (till vänster) och De gröna, under Annalena Baerbock (i mitten), tar plats i nästa tyska regering. Arkivfoto.

Mycket tyder på att liberala FDP, under ledaren Christian Lindner (till vänster) och De gröna, under Annalena Baerbock (i mitten), tar plats i nästa tyska regering. Arkivfoto.

Foto: Michael Sohn/AP/TT

Tyskland2021-09-27 18:38

Oavsett om det blir socialdemokratiska SPD eller konservativa CDU som tar hand om förbundskanslersposten i Tyskland talar mycket för att De gröna och liberala FDP tar plats i regeringen.

Deras svenska partikamrater i EU-parlamentet är nöjda.

"Med gröna i regering kan Tyskland gå från broms till motor i klimatarbetet", hälsar Jakop Dalunde (MP) via sms.

– Det valresultat vi kunde se är det bästa som kunde hända för Europasamarbetet och Sveriges del, anser kollegan Karin Karlsbro (L).

Beslut får vänta?

Även inom EU-kommissionen möts sannolikt valresultatet med nöjda miner. Visserligen finns inget given regering redan nu, vilket bäddar för utdragna förhandlingar och därmed risk för att Tyskland under tiden ser till att viktiga EU-beslut får vänta.

Å andra sidan finns just nu inga akuta tvisteämnen som snabbt behöver lösas. I mer utdragna frågor, som migrationspolitiken, råder dessutom redan ett visst vänteläge för att se hur det går i Frankrikes presidentval under våren 2022.

Viktigast för Bryssel är ändå det faktum att alla de fyra största tyska partierna är uttalat EU-vänliga. Kritikerna i ytterhögern och yttervänstern backade i stället rejält – trots att det så sent som i våras klagades ordentligt i Tyskland på hur EU hanterade coronapandemin.

Mer sparsamt?

Liberala FDP och dess ledare Christian Lindner har tydligt markerat att man gärna tar hand om finansministerposten i nästa regering. Det skapar sannolikt en viss nervositet bland de länder och politiker som gärna vill se fler gemensamma EU-lån och storsatsningar i stil med fjolårets gigantiska coronastödpaket.

Lindner vill i stället snabbt komma tillbaka till EU:s hårda budgetregler – något som även gillas av exempelvis Sveriges finansminister Magdalena Andersson (S) och flera andra av EU:s mer sparsamma medlemsländer.

"Stark riktning"

Från svenskt S-håll betonas ändå främst glädjen över framgångarna för systerpartiet SPD.

– Tyska folket har röstat fram en rödgrön riktning och jag är naturligtvis extra glad över att socialdemokraternas förbundskanslerkandidat Olaf Scholz är en stor och klar vinnare. Jag ser ju att vi stärker relationerna med Tyskland om vi får en koalition som bygger på socialdemokraterna, de gröna och liberalerna. Då är det en väldigt stark riktning för framtiden, säger EU-parlamentsledamoten Heléne Fritzon (S).

Fakta: Blått och rött hos EU:s dominanter

Tyskland och Frankrike är EU:s två stormakter, med starkt inflytande över vilken politik som förs. Ländernas ledare har nästan alltid tillhört någon av de två dominerande politiska partigrupperna i EU: socialdemokrater eller kristdemokrater.

Att båda länderna leds av ledare från samma grupp har dock varit sällsynt och endast inträffat tre gånger de senaste 50 åren:

* november 2005-maj 2012: konservativa Angela Merkel i Tyskland och Jacques Chirac samt Nicolas Sarkozy i Frankrike.

* maj 1995-oktober 1998: konservativa Helmut Kohl i Tyskland och Chirac i Frankrike.

* maj 1981-oktober 1982: socialdemokratiska Helmut Schmidt i Tyskland och Francois Mitterrand i Frankrike.

Sistnämnda tillfälle var också den enda gången hittills i modern tid som varken Tyskland eller Frankrike haft en konservativ ledare – något som nu kan upprepas om socialdemokraten Olaf Scholz blir förbundskansler i Tyskland.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!