Tar krafttag mot våld i nära relation

Permanent stöd till kvinnojourer, hårdare straff och mer kunskap hos arbetsmarknadens parter är några åtgärder som regeringen satsar på för att få bukt med mäns våld mot kvinnor. "Det är ett stort samhällsproblem och en del av den grova brottsligheten", säger Eva Nordmark (S), arbetsmarknads- och jämställdhetsminister.

Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark besökte på fredagen Sara kulturhus och Guldstadens kvinnojour.

Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark besökte på fredagen Sara kulturhus och Guldstadens kvinnojour.

Foto: Ulrika Nohlgren

Skellefteå2022-04-01 20:00

På fredagen var hon på besök i Skellefteå för att prata med kvinnojouren och besöka Sara Kulturhus. Norran fick en pratstund om våldet i nära relation som vi ofta har skrivit om i tidningen och som ökade under pandemin.

Eva Nordmark berättar att regeringen har lagt fram ett åtgärdsprogram med 99 punkter. På tisdag håller hon en pressträff där de ska beskriva hur långt de kommit. Hon pekar på flera viktiga punkter. En är att öka kunskapen om våldet på arbetsplatserna.

– För många kvinnor är arbetsplatsen ofta den enda frizonen från våldet. I de flesta arbetsgrupper finns en kvinna som är eller har varit utsatt för våld av sin partner. Därför bjöd jag in arbetsmarknadens parter till en diskussion om hur de kan bidra ännu mer till att höja kunskapen och vara ett stöd på arbetsplatserna.

Hon påpekar att chefer, kollegor och skyddsombud har en viktig roll i sammanhanget.

– Konkret pågår arbete med att ta fram checklistor och metodstöd som kan användas på arbetsplatserna. Jag tycker även att fackförbunden gör ett viktigt jobb med sina kampanjer, exempelvis IF Metall. 

Eva Nordmark var själv facklig ledare under metoo då kvinnor började berätta om sin historia.

– Vi får aldrig backa tillbaka till den här gamla unkna tystnadskulturen som rådde då.

På kvinnodagen pratade du om att få fler utlandsfödda kvinnor i arbete. Hur vill ni göra det?

– Sverige ligger väldigt högt när det gäller kvinnors sysselsättning men det finns ett stort glapp mellan utrikesfödda kvinnor och inrikesfödda kvinnor och inrikesfödda män. Vi vill stänga det gapet och låta utrikesfödda kvinnor göra samma resa som svenska kvinnor gjorde i slutet av 1900-talet. Vi måste forma en politik så att det är möjligt. Utbildning och arbetsmarknadspolitiska insatser är väldigt viktigt för de här kvinnorna.

Att stänga gapet anser hon vara den viktigaste jämställdhetsfrågan och att kvinnor och män jobbar lika många timmar. 

– Vi kommer att behöva dela mer på det obetalda arbetet än vi gör i dag och vi har de lagt en proposition där vi för in en heltidsnorm. 

Hon tillägger:

– Jag är helt övertygad om att arbete är grunden för självständighet och frihet. Ekonomin ska inte vara ett hinder för att lämna en våldsam relation eller hedersförtryck.

Hon påpekar att regeringen i år permanentat medlen till kvinno- och tjejjourer för att de ska kunna jobba långsiktigt. De vill även höja kvalitén på skyddade boendena så att barn får en bra vardag där. Medlen till området mäns våld mot kvinnor permanentas också.

– Vi ser att satsningen på polisen gett effekt när kunskapen ökat hos dem, exempelvis får man ett målsägandebiträde från start och man får ett professionellt bemötande och blir inte misstänkliggjord.

Att kunskapen ökar anser hon vara viktigt även hos myndigheter som kommer i kontakt med hedersmiljöer.

– Ett av uppdragen i programmet är att se till att alla som jobbar med barn som finns i miljö med hedersrelaterat våld och förtryck har kunskap om detta. Så de kan se tecken och veta hur de ska agera.

Det är väl ett misslyckande i sig att det behövs kvinnojourer och checklistor. Vad vill du göra innan våldet sker?

– Det handlar om att jobba med normer och värderingar redan i skolan. I den nya läroplanen är det mer fokus på ömsesidighet och samtycke i undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer. Jag kan bli bekymrad av att det finns sexuellt våld långt ner i åldrarna. Det gör ont i en. Hela samhället måste hjälpas åt och jobba med detta.

I höstas pratade du om att högre krav skulle ställas på arbetslösa att söka jobb här i norr. Hur har det arbetet gått?

– Vi är inte främmande för att ställa högre krav, men när vi har tittat på flyttbidragen, så hade de marginell effekt. Satsningar på skola, kommunikation, bostadsbyggande, barnomsorg och kulturhuset är helt avgörande.

– Jag har gett arbetsförmedlingen i uppdrag att bättre bidra till kompetensförsörjningen. Jag ser också vikten av satsningar som relocate och T25 för att attrahera talang. Morot är det bästa sättet. Jag ska vara helt krass och säga att om man tvingar långtidsarbetslösa att flytta så är det inte säkert att arbetsgivare vill anställa just dem.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!