Andelen mammor som drabbas minskar stadigt.
Bristningar kan ske på både vävnader och muskler när barnet tränger ut genom förlossningskanalen. De klassas på en skala från ett till fyra. Grad tre och fyra räknas som svåra. Då handlar det exempelvis om att muskeln i ändtarmen eller väggen i ändtarmskanalen blivit skadad, enligt 1177.se. Skadorna kan leda till smärta, urinläkage, tarmtömningssvårigheter och framfall.
Andelen mammor som drabbas av svåra bristningar i samband med förlossning har minskat senaste decenniet. I Västerbotten märks en nedåtgående trend, men skillnaderna mellan regionerna är stora.
De femtio mammorna motsvarar 2,4 procent av förlossningarna i fjol. I landet som helhet drabbades 2,6 procent av mammorna. En jämförelse mellan regionens sjukhus visar att vid Skellefteå sjukhus har i snitt 2,8 procent av mammorna drabbats senaste fem åren. Motsvarande siffror för Lycksele lasarett och NUS är 1,6 procent och 3 procent.
– Skadorna låg på rätt höga nivåer i Sverige för 15 till 20 år sedan. Sedan dess har det varit stort fokus både nationellt och regionalt på den här frågan, säger Anna Sandström, föredragande läkare på Socialstyrelsen.
Hon berättar att man jobbat med att hitta riskfaktorer och med förebyggande åtgärder, som att föda fram långsamt och med perinealskydd för att skydda mellangården. Två barnmorskor vid framfödandet har också visat sig vara bra.
Risken för allvarliga bristningar är störst för förstföderskor, framför allt äldre förstföderskor. Enligt Anna Sandström kan skillnader mellan sjukhusen delvis förklaras av befolkningsunderlaget. I Västerbotten var medelåldern bland de födande i fjol 30,9 år. Snittet i riket var 31,2 år. Men även annat spelar in.
– Tidigare svår bristning, tidigare kejsarsnitt, könsstympad kvinna och bristande kommunikation under framfödandet är riskfaktorer. Hur stor andel sugklockor och kejsarsnitt man har påverkar siffrorna, men också hur bra man är på att diagnosticera.
Strax före jul kom Socialstyrelsen med nya nationella riktlinjer för förlossningsvården för att komma till rätta med variationer i vårdkvaliteten. Exempelvis ska eftervården av nyförlösta förbättras. Två utförare ska också undersöka nyförlösta med misstänkta förlossningsbristningar direkt efter förlossningen för att upptäcka fler bristningar och minska lidande på grund av obehandlade bristningar.
Norran har tidigare skrivit om mammor som drabbats. Ta del av deras berättelser här:
Katarina berättade om hur förlossningsskadan begränsade hennes liv