Karin Degerfeldt är ansvarig för bygget på Skellefeå kommun.
Det har gått ett halvår sedan Norran besökte bygget och träffade Karin Degerfelt i bitande kyla. Det var första gjutdagen, och det gjordes fundament till brostöd två på södra sidan. Det står på land.
Vad som sedan hände var att detta fundament visade sig ha blåsor. En utredning om defekterna ska försämra hållfastheten pågår fortfarande.
– Laboratoriet ska frysa och tina 60 gånger för att efterlikna vädrets växlingar. Det kommer att ta tre månader att få svar.
Hon säger att kommunen hade en av sina konsulter där på gjutdagen. Nere i formen höll man den stipulerade temperaturen om minst fem plusgrader.
Under väntetiden har Kauno Tiltai byggt en form för att gjuta pelare ovanpå fundamentet. De chansar alltså på att det ska klara kontrollerna.
– Det är deras val, och vi hoppas att det är rätt. Även om det skulle vara vissa brister i betongen så ska fundamentet mest troligt inte rivas. Istället kan det förbättras genom att man injicerar något hållbart material eller att man spacklar igen sprickor utifrån.
Vad som också har påbörjats är det tredje fundamentet, det ligger strax vid älvskanten. Där har man pålat ner till fast mark och ska börja med gjutningar.
När vi pratar om bygget så återkommer Karin Degerfeldt ofta till att byggmetoderna är Kauno Tiltais val. De är totalentreprenör och ska i princip sköta rubbet.
Fast kommunens personal är med ändå. Två anställda på kommunen och sex teknikkonsulter ingår i beställarens kärntrupp. Konsulterna är experter på träbroar, betongbroar och geoteknik.
Som Norran tidigare berättat har det beviljats extra pengar för att anlita egna konsulter.
– Vi visste inte från början hur mycket vi skulle behöva följa arbetet, men nu ville vi utöka.
Kauno Tiltai har sex egna anställda i Skellefteå som leder bygget. I övrigt anlitas underentreprenörer.
– Vi tyckte tidigare att de hade för snäv organisation och nu har de utökat med en person.
– Vad vi särskilt har krävt är att de ska ha ordning på sina underleverantörer, och de har inte fler än tre led.
Det har gjorts pålbro även runt de ställen där Karlgårdsbrons fundament ska göras. De två grävmaskinerna jobbar vid varsitt sådant ställe.
I vintras var myndigheterna till byggplatsen på razzia och Arbetsmiljöverket anmärkte på att det inte fanns fallskydd från den pålbro som då hade påbörjats.
– Vi hade påpekat det själva flera gånger. Efter den händelsen har det varit smärre anmärkningar som vi haft kring arbetsmiljö och ordning.
När bolaget blev stoppat från att bygga pålbron blev det en tids stiltje. Men nu jobbar sig arbetslaget ut på älven från båda håll.
Under islossningen kom ett isflak och rubbade en påle på bron som fick rätas upp igen. Annars har Karin inte hört att det varit problem kring is och vårflod.
Pålbron ska bära tunga fordon och därför måste den vara rejäl. Dessa stockar ska läggas ut som brobana.
Pålbron görs av stålpålar som slås ner till fast mark, och själva brobanan är av tjocka stockar.
Den byggs delvis uppströms och delvis nedströms den blivande Karlgårdsbron. Det var bottenförhållandena som avgjorde placeringen.
När pålbron är klar kan fordon köra ut på älven, och då kan man börja med bygget av själva bron. Där de sju brostöden ska byggas börjar man med att spånta, sedan slås det ner stålpålar till fast mark, och därefter gjuter man fundament.
När vi träffas och tittar ut över bygget är det fredag, och ser väldigt lugnt ut. Men Karin tycker att det ser ut som en vanlig dag.
– Det jobbar max 25 personer på arbetsplatsen, alla yrkeskategorier sammanlagt.
Karin Degerfeldt har tidigare sagt att Kauno Tiltai hade en mycket optimistisk tidsplan, de trodde att bron skulle stå klar nu före jul.
– Sedan insåg de att de behövde tiden till augusti 2023, som är avtalat slutdatum. Senaste nytt är att de bara tror att de hinner själva bron till då. Så vi har godkänt att de får göra kringjobben våren 2024, bland annat att riva pålbron.
Grävmaskinerna slår ner pålar till fast mark, och ovanpå läggs sedan balkar och stockar.
Mycket av förseningen beror på just denna pålbro. Kauno Tiltai hade från början tänkt bygga från pontoner. Då behöver man ett djup på 1,2 meter och de hade fått veta att älven som grundast kan vara en meter.
– En entreprenör har rätt att välja billigaste produktionsmetod, och det var inte tillräckligt stort fel av dem eftersom djupet stämmer ganska väl. Därför kommer kommunen att påverkas ekonomiskt av pålbron, främst för att bygget tar längre tid och då blir det kostnader även för oss.
Frågan är då om Karin Degerfeldt känner sig orolig i rollen som kommunens ansvariga?
– Nog blir det en viss oro när det ska jobbas ute i vattnet, det är ett riskfyllt arbete.
– Men mera oro känner jag för de ökade priserna. De har ökat på grund av ökade råvarupriser och nu också på grund av kriget. Alla kostnadsökningar som inte gick att förutse när avtalet skrevs får läggas på beställaren. Men prognosen är att vi ska klara oss inom de 300 miljoner som är budgeterade.
Kauno Tiltais bud för att göra jobbet var 203 miljoner kronor, så det finns alltså 97 miljoner att använda till ökade kostnader.
Så ska den slutliga bron se ut.
Det här var tänkt att bli det andra reportaget när Norran besöker bygget. Men Kauno Tiltai har meddelat att de inte vill ha medier på arbetsplatsen och därför träffar vi kommunen utanför grinden.
– De säger att det är en säkerhetsfråga.
Flera gånger när vi skrivit om brobyggarna har vi försökt kontakta bolaget, och så även denna gång. Men de vill inte prata och därför blir rapporteringen om dem ensidig. Givetvis hade de annars fått berätta själva om sitt arbete.