Karin Degerfeldt Àr ansvarig för bygget pÄ SkellefeÄ kommun.
Det har gÄtt ett halvÄr sedan Norran besökte bygget och trÀffade Karin Degerfelt i bitande kyla. Det var första gjutdagen, och det gjordes fundament till brostöd tvÄ pÄ södra sidan. Det stÄr pÄ land.
Vad som sedan hÀnde var att detta fundament visade sig ha blÄsor. En utredning om defekterna ska försÀmra hÄllfastheten pÄgÄr fortfarande.
â Laboratoriet ska frysa och tina 60 gĂ„nger för att efterlikna vĂ€drets vĂ€xlingar. Det kommer att ta tre mĂ„nader att fĂ„ svar.
Hon sÀger att kommunen hade en av sina konsulter dÀr pÄ gjutdagen. Nere i formen höll man den stipulerade temperaturen om minst fem plusgrader.
Under vÀntetiden har Kauno Tiltai byggt en form för att gjuta pelare ovanpÄ fundamentet. De chansar alltsÄ pÄ att det ska klara kontrollerna.
â Det Ă€r deras val, och vi hoppas att det Ă€r rĂ€tt. Ăven om det skulle vara vissa brister i betongen sĂ„ ska fundamentet mest troligt inte rivas. IstĂ€llet kan det förbĂ€ttras genom att man injicerar nĂ„got hĂ„llbart material eller att man spacklar igen sprickor utifrĂ„n.
Vad som ocksÄ har pÄbörjats Àr det tredje fundamentet, det ligger strax vid Àlvskanten. DÀr har man pÄlat ner till fast mark och ska börja med gjutningar.
NÀr vi pratar om bygget sÄ Äterkommer Karin Degerfeldt ofta till att byggmetoderna Àr Kauno Tiltais val. De Àr totalentreprenör och ska i princip sköta rubbet.
Fast kommunens personal Àr med ÀndÄ. TvÄ anstÀllda pÄ kommunen och sex teknikkonsulter ingÄr i bestÀllarens kÀrntrupp. Konsulterna Àr experter pÄ trÀbroar, betongbroar och geoteknik.
Som Norran tidigare berÀttat har det beviljats extra pengar för att anlita egna konsulter.
â Vi visste inte frĂ„n början hur mycket vi skulle behöva följa arbetet, men nu ville vi utöka.
Kauno Tiltai har sex egna anstÀllda i SkellefteÄ som leder bygget. I övrigt anlitas underentreprenörer.
â Vi tyckte tidigare att de hade för snĂ€v organisation och nu har de utökat med en person.
â Vad vi sĂ€rskilt har krĂ€vt Ă€r att de ska ha ordning pĂ„ sina underleverantörer, och de har inte fler Ă€n tre led.
Det har gjorts pÄlbro Àven runt de stÀllen dÀr KarlgÄrdsbrons fundament ska göras. De tvÄ grÀvmaskinerna jobbar vid varsitt sÄdant stÀlle.
I vintras var myndigheterna till byggplatsen pÄ razzia och Arbetsmiljöverket anmÀrkte pÄ att det inte fanns fallskydd frÄn den pÄlbro som dÄ hade pÄbörjats.
â Vi hade pĂ„pekat det sjĂ€lva flera gĂ„nger. Efter den hĂ€ndelsen har det varit smĂ€rre anmĂ€rkningar som vi haft kring arbetsmiljö och ordning.
NÀr bolaget blev stoppat frÄn att bygga pÄlbron blev det en tids stiltje. Men nu jobbar sig arbetslaget ut pÄ Àlven frÄn bÄda hÄll.
Under islossningen kom ett isflak och rubbade en pÄle pÄ bron som fick rÀtas upp igen. Annars har Karin inte hört att det varit problem kring is och vÄrflod.
PÄlbron ska bÀra tunga fordon och dÀrför mÄste den vara rejÀl. Dessa stockar ska lÀggas ut som brobana.
PÄlbron görs av stÄlpÄlar som slÄs ner till fast mark, och sjÀlva brobanan Àr av tjocka stockar.
Den byggs delvis uppströms och delvis nedströms den blivande KarlgÄrdsbron. Det var bottenförhÄllandena som avgjorde placeringen.
NÀr pÄlbron Àr klar kan fordon köra ut pÄ Àlven, och dÄ kan man börja med bygget av sjÀlva bron. DÀr de sju brostöden ska byggas börjar man med att spÄnta, sedan slÄs det ner stÄlpÄlar till fast mark, och dÀrefter gjuter man fundament.
NÀr vi trÀffas och tittar ut över bygget Àr det fredag, och ser vÀldigt lugnt ut. Men Karin tycker att det ser ut som en vanlig dag.
â Det jobbar max 25 personer pĂ„ arbetsplatsen, alla yrkeskategorier sammanlagt.
Karin Degerfeldt har tidigare sagt att Kauno Tiltai hade en mycket optimistisk tidsplan, de trodde att bron skulle stÄ klar nu före jul.
â Sedan insĂ„g de att de behövde tiden till augusti 2023, som Ă€r avtalat slutdatum. Senaste nytt Ă€r att de bara tror att de hinner sjĂ€lva bron till dĂ„. SĂ„ vi har godkĂ€nt att de fĂ„r göra kringjobben vĂ„ren 2024, bland annat att riva pĂ„lbron.
GrÀvmaskinerna slÄr ner pÄlar till fast mark, och ovanpÄ lÀggs sedan balkar och stockar.
Mycket av förseningen beror pÄ just denna pÄlbro. Kauno Tiltai hade frÄn början tÀnkt bygga frÄn pontoner. DÄ behöver man ett djup pÄ 1,2 meter och de hade fÄtt veta att Àlven som grundast kan vara en meter.
â En entreprenör har rĂ€tt att vĂ€lja billigaste produktionsmetod, och det var inte tillrĂ€ckligt stort fel av dem eftersom djupet stĂ€mmer ganska vĂ€l. DĂ€rför kommer kommunen att pĂ„verkas ekonomiskt av pĂ„lbron, frĂ€mst för att bygget tar lĂ€ngre tid och dĂ„ blir det kostnader Ă€ven för oss.
FrÄgan Àr dÄ om Karin Degerfeldt kÀnner sig orolig i rollen som kommunens ansvariga?
â Nog blir det en viss oro nĂ€r det ska jobbas ute i vattnet, det Ă€r ett riskfyllt arbete.
â Men mera oro kĂ€nner jag för de ökade priserna. De har ökat pĂ„ grund av ökade rĂ„varupriser och nu ocksĂ„ pĂ„ grund av kriget. Alla kostnadsökningar som inte gick att förutse nĂ€r avtalet skrevs fĂ„r lĂ€ggas pĂ„ bestĂ€llaren. Men prognosen Ă€r att vi ska klara oss inom de 300 miljoner som Ă€r budgeterade.
Kauno Tiltais bud för att göra jobbet var 203 miljoner kronor, sÄ det finns alltsÄ 97 miljoner att anvÀnda till ökade kostnader.
SĂ„ ska den slutliga bron se ut.
Det hÀr var tÀnkt att bli det andra reportaget nÀr Norran besöker bygget. Men Kauno Tiltai har meddelat att de inte vill ha medier pÄ arbetsplatsen och dÀrför trÀffar vi kommunen utanför grinden.
â De sĂ€ger att det Ă€r en sĂ€kerhetsfrĂ„ga.
Flera gÄnger nÀr vi skrivit om brobyggarna har vi försökt kontakta bolaget, och sÄ Àven denna gÄng. Men de vill inte prata och dÀrför blir rapporteringen om dem ensidig. Givetvis hade de annars fÄtt berÀtta sjÀlva om sitt arbete.