Tidigare i vinter har Norran rapporterat om hur Norrbotniabanan, där etappen mellan Dåva och Skellefteå förväntas vara klar år 2030, riskerar att försenas efter att det kommit in flera överklaganden mot järnvägsplanerna.
Överklagandena gör att bygget mellan Dåva och Skellefteå inte får påbörjas förrän planerna fått klartecken av regeringen.
I veckan har Dagens industri rapporterat att regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att gå igenom de projekt som finns med i den nationella infrastrukturplanen och se över möjligheten att skynda på dem. Uppdraget ska redovisas senast den 15 september. Särskilt fokus ligger på expansionen i norr och bland annat ska Norrbotniabanan vara en prioritet.
– Samtliga etapper av Norrbotniabanan ingår i nationell plan och det ingår också i det här uppdraget till Trafikverket att se vilka åtgärder som kan vidtas för att skynda på en tidigareläggning, säger infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) till Di.
Kostnaden för Norrbotniabanan beräknas till 40 miljarder men i den nuvarande trafikplanen finns endast 20 miljader avsatta, som ska täcka sträckan mellan Umeå och Skellefteå. Andreas Carlson vill avvakta med besked om den återstående finansieringen.
– Den frågan återkommer vi gärna till när vi arbetar med revideringen av nationella planen. Då blir det här uppdraget som Trafikverket nu får ett viktigt instrument.
Samtidigt rapporterar TV4 Nyheterna att bygget av Norrbotniabanan riskerar att drabbas av en miljardsmäll. Anledningen är att Trafikverket har hittat dubbelt så mycket sulfidjord än vad de tidigare beräknat.
Sulfidjord är en vanlig jordart längs Norrlandskusten och är normalt sett inte ett problem så länge den ligger orörd. Men när den ska hanteras och transporteras bort blir det en kostsam historia. TV4 Nyheterna skriver att det kan handla om minst 1,6 miljarder kronor för att transportera bort jorden.
– Det är enorma mängder pengar. Det blir ju ett rent problem, säger Richard Österbacka, enhetschef på Norrbotniabanan, till TV4.
Trafikverket vill nu att miljöbalken ändras så att hanteringen av jordmassorna förenklas.
– Med stöd av politiken skulle vi kunna underlätta den här hanteringen, säger Jonas Jonsson, funktionsledare för miljö på Norrbotniabanan.