Norran mötte hemlösa "Lee" som nekats hjälp av kommunen tidigare i veckan.
Uppemot 30 personer har hört av sig till socialtjänsten om att de är i akut behov av bostad, enligt socialnämndens ordförande Iosif Karambotis. Bara omkring fem till tio personer har använt sig av härbärget under den senaste tiden, vilket en lista från individ- och familjeomsorgen visar.
Det är inte alla som har ”laglig rätt” till stöd, och som alltså är berättigade till kommunens stöd bland de som hört av sig, understryker Iosif Karambotis.
– Det bygger på att en person verkligen hamnat i akut hemlöshet, säger han.
De bedömer varje fall och prioriterar ”akut” hemlösa och ärenden med familjer och barn. Det kan till exempel handla om att man sover i trappuppgångar, offentliga lokaler eller på härbärgen.
När detta uppdagades lovade ni från kommunen sida att ni skulle hjälpa de som är i akut behov. Norran har träffat en hemlös person som sökte hjälp hos socialtjänsten i fredags. Han fick ingen hjälp utan har sovit i källare i helgen. Hur kan det ske?
– Det handlar om ett individuellt ärende. Jag kan inte uttala mig om det konkreta fallet, säger Karambotis.
Men han lyfter att orsakerna till att någon saknar bostad kan se olika ut. Det kan handla om missbruk, psykisk ohälsa eller ekonomisk utsatthet till följd av andra orsaker. Personer kan ha även en bostad på en annan ort i kommunen, men välja att uppehålla sig i stan. Då omfattas de inte av stödet.
– Vi har inte ljugit. Ni måste förstå komplexiteten. Alla som sökte sig till härbärget har inte nödvändigtvis rätt till att få akut hjälp, säger han.
Det kan också handla om personer som fått avslag från Migrationsverket och förlorat sin inkomst.
– Vi tittar på omständigheterna från fall till fall och undersöker vem som har rätt till insatser enligt lag, både kortsiktiga eller långsiktiga.
Iosif Karambotis, ordförande för socialnämnden i Skellefteå, svarar på frågor efter stängningen av härbärget i Ursviken.
Iosif Karambotis framhäver socialtjänstens långsiktiga insatser, som Bostad Först, som riktar sig till hemlösa som lever med psykisk ohälsa eller missbruk. Att olika former av stöd och hjälp erbjuds, men att vissa inte vill ta emot den.
– Vissa söker hellre hjälp från frivilligorganisationer. Tidigare fanns då möjligheten att erbjuda härbärget som en lösning.
Vad gör ni då för att hjälpa de hemlösa just nu?
– Vi har kontakt med våra samarbetspartners, som Stadsmissionen, Röda korset, LP Guldstaden och Region Västerbotten, säger han.
Varje kväll besöker kommunens socialsekreterare uppsamlingsplatsen för härbärgets gäster vid den tid som de brukar hämtas upp.
Men vem som i framtiden ska driva härbärget är fortfarande oklart. Kommunen avbröt nyligen avtalet med Ayanna Home AB, det företag som tidigare drivit härbärget, men som bytt ägare.
Det tidigare bolaget saknade kollektivavtal och anställda larmar om brister i arbetsmiljön. Hur ser ni på det?
– Vi har haft detta avtal i flera år, men aldrig tidigare hört om dessa problem. Vi agerade direkt vi fick reda på det. Det är upphandlingsenheten som har ansvar för upphandlingen. Men vi hade ingen anledning att ifrågasätta företagets lagliga rätt att sluta avtal med oss, säger Iosif Karambotis.
Timur Tungushbaev, Sture Andersson och Raymond Lundin slog larm om situationen på härbärget i Skellefteå sedan de blivit utan lön i två månader.
Han framhåller att de genomfört kontroller och haft löpande kontakt med företaget. På frågan om kommunen bör skärpa sina kontroller av privata underleverantörer svarar han att de ska se över rutinerna.
– Vi har diskuterat krav på kollektivavtal vid upphandlingar i kommunfullmäktige tidigare. Det kan bli aktuellt igen.
Det finns olika scenarion för hur kommunen kan komma att gå vidare långsiktigt.
– Vi har kontakt med andra eventuella leverantörer och tidigare samarbetspartner. Det finns behov av ett härbärge och det ska finnas i Skellefteå.
Pengar är redan avsatta för att ett privat företag ska driva härbärget, men tills dess finns det ”flera parametrar att ta hänsyn till”, säger han.
– Vi undersöker vad vi kan göra i avvaktan på att det ska bli en mer permanent lösning.
De anställda som arbetat på boendet har inte fått sina löner för december och januari. Vad kan de göra?
– Det är högst beklagligt, men det är en facklig och arbetsmarknadsjuridisk fråga.
Iosif Karambotis understryker att kommunen inte är ansvarig när ett privat företag inte betalar ut löner till sina anställda. Han uppmanar de anställda att kontakta facket, göra en polisanmälan eller vända sig till en juridisk rådgivare.