David Helgesson, chef för polisens grova brott-avdelning i Västerbotten , berättar tidigare i veckan om polisens utredningsarbete om de grova brotten mot en flicka den 7 juli i Skellefteå. ”För oss gäller det att vara professionella i vårt arbete. Samtidigt har jag svårt att hitta ord om vad som har hänt flickan”, säger han.
I fredags väckte åklagare Andreas Nyberg åtal mot den 15-årige pojke som misstänks för försök till mord och grov våldtäkt mot barn mot en flicka i Skellefteå den 7 juli.
Norran kunde i måndags berätta om det dramatiska första dygnet, att pojken var den som först slog larm om flickan och att han ett dygn senare berättade för föräldrarna att han skadat flickan.
Det är polisens avdelning för grova brott i Västerbotten som har ansvarat för det polisiära utredningsarbetet, där David Helgesson är chef.
I en intervju i Norran i tisdags berättade han om det mycket omfattande utredningsarbetet som polisen lagt ned, men också om känslorna kring de ofattbara brottsmisstankarna.
– Flickan har varit med om en händelse där hon blev märkt för livet. Det är svårt att hitta ord om det som har inträffat, påpekade David Helgesson.
Norran har tidigare berättat om att pojken snabbt misstänktes för delaktighet i de grova brotten mot flickan. Han är också den som först larmar förbipasserande om att det finns en skadad flicka inne i skogspartiet intill gång- och cykelvägen.
Redan sent samma kväll, vid 23.30-tiden på torsdagskvällen den 7 juli, tar polisen med sig 15-åringen till polishuset i Skellefteå för ett inledande förhör. Vid sin sida har pojken sitt juridiska biträde Jens Nyström.
– Orsaken till förhöret är att pojken, i samtal med poliser nära brottsplatsen samma kväll, lämnar uppgifter som inte går ihop med händelseförloppet. Hans uppgifter kan ifrågasättas, hur han hade påträffat flickan och andra omständigheter. I det första förhöret gör han inga medgivanden om att han är inblandad i brotten mot flickan, säger åklagare Andreas Nyberg.
Advokat Jens Nyström är den mordförsöksmisstänkte 15-åringens offentlige försvarare. ”Jag kan dela den bild som åklagaren ger att min klient lämnat uppgifter som har vuxit fram mellan de olika förhören – fyra till antalet – och att det kan vara svårt att värdera en del av de uppgifter som han har lämnat”, säger Jens Nyström.
Norran har tagit del av den 600 sidor stora förundersökningen, varav cirka 100 sidor består av förhör med den 15-årige pojken.
Redan vid 21-tiden uppstår misstankar mot pojken utifrån de uppgifter som framkommer, polisen åker därför till pojkens hemadress för ett första, inledande samtal.
Ur polisens PM:
”Han upplevs som lugn under hela samtalet. Undertecknad ser inga skador eller smuts på hans händer. De finns något som liknar två vita streck på hans vänstra arm, som att han kliat sig.”
Pojken berättar för polismannen att han befinner sig på cykelvägen då han blir kissnödig och att han då ser någon ligga där i skogspartiet, att det är en tjej. Därefter slår han larm till förbipasserande.
Polisen genomsökte brottsplatsen och skogspartiet där flickan påträffades, bland annat genom sökinsatser med hjälp av polisens hundar. Och efter tolv veckors utredningsarbete väckte åklagare Andreas Nyberg åtal förra fredagen. Rättegången inleds onsdag den 12 oktober.
Förhöret den 7 juli 23.30, pågår i 39 minuter:
När förhöret kommer in på vad pojken sett på brottsplatsen utspelar sig följande dialog:
– Jag var kissnödig, då såg jag nån som ligger där, jag såg nån tjej som låg där. Sedan gick jag fort för att säga till någon annan så att de kunde ringa till er, berättar pojken.
– Varför gick du dit, det var ju ganska långt att gå för att kissa, frågar förhörsledare.
– Därför jag hade ingen mobil på mig och jag skulle gå till skolan. Och så var jag kissnödig och det fanns inga toaletter, blir svaret.
Efter att pojken sagt att han ”tog flickans cykel”, får han frågan hur han kunde veta att det var flickans cykel.
– Den stod där, alltså utanför. Jag tog den av henne, sen tog jag och cyklade upp och sa till någon annan att någon ligger i skogen, blir pojkens svar.
Flickan hittades allvarligt skadad på Morö Backe den 7 juli. Dagen efter att flickan hittades var fortfarande ett mindre skogsparti avspärrat och flera kriminaltekniker från polisen fanns på plats. Förundersökningen blev på torsdagen offentlig.
Han säger senare att flickan ”är runt med huvudet mot marken” och att han även ”petar lite grann”.
– Hur menar du med att peta lite grann, frågar förhörsledaren.
– Alltså jag kollade bara. Jag rörde lite hennes hand och om hon rör sig, om hon kan röra sin hand. Men hon rörde aldrig. Sedan gick jag därifrån och sa till någon annan, svarar pojken.
– Hur tänkte du när hon låg där, frågar förhörsledaren.
– Det kändes inte bra heller. Jag ångrade mig för jag rörde henne lite grann. Jag har aldrig träffat henne, jag vet inte vem det är.
Pojken uppger därefter att han såg hennes kropp och att den hade blåmärken på sig. Samtidigt hade han nyss sagt att hon låg med huvudet ned mot marken. Den uppgiften måste ha fått polisen att reagera.
Men några medgivanden kommer inte från pojken i detta första förhör.
Det utfördes en omfattande brottsplatsundersökning efter larmet den 7 juli. Och i förundersökningen framgår det att pojken i ett polisförhör är osäker på om flickan lever, men förhörsledaren bekräftar detta. ”Jag vill inte att han ska ligga där”, säger han i förhöret den 9 juli.
Förhöret lördag den 9 juli, pågår i två timmar och femton minuter:
Här framgår det att polisen berättar för pojken att han misstänks för brott, vilket förklarar att hans advokat medverkar.
– Anledningen till att du sitter här är för att du är misstänkt för att försökt döda den här tjejen, påpekar förhörsledaren.
Snabbt säger plötsligt pojken (Norran återger här de exakta orden från polisens förhör):
– I går (ohörbart) sa att de var jag som gjorde det. Då frågade mamma och pappa jättesnällt och sa till dem och sen de ringde er direkt.
Pojken pratar sedan om en elsparkcykel som han skulle visa för den unga flickan.
– Sen slog jag henne, vi ramlade och sen kunde hon inte andas. Då gick jag därifrån.
– Du säger att du slog henne, berätta allt, fortsätter förhörsledaren.
– Jag slog med min hand. Jag har slagit henne här, säger han och pekar på ansiktet och sedan ryggen. Det var det som jag gjorde. Det var med en pinne men jag slog inte jättehårt, svarar pojken.
Han berättar sedan att han återvänder till platsen i skogsdungen:
– Då kunde hon inte ens prata. Då rörde jag henne och hon kunde inte ens röra sin hand.
Under förhöret nämner inte pojken någonting om något strypvåld.
Flickan hittades allvarligt skadad den 7 juli. Dagen efter att flickan hittades var fortfarande ett mindre skogsparti avspärrat och flera kriminaltekniker från polisen fanns på plats. Nu har åklagare Andreas Nyberg väckt åtal mot den 15-årige pojken för försök till mord och grov våldtäkt mot barn. Strypvåldet har genomförts med hjälp av skosnören.
Förhören den 4 och 30 augusti.
Tidigt i förhöret den 4 augusti säger förhörsledaren utifrån uppgifter som framkommit om våldsdådet:
– Du har också försökt strypa henne med ett skosnöre. Och strypningen gjorde så att flickan nästan dog.
– Mmm, svarar pojken först, sedan följer flera meningar som tingsrätten delvis maskerat vid sekretessprövningen av förundersökningen.
Sedan säger förhörsledaren:
– Det står också här att du försökt strypa henne med ett skosnöre.
Pojken svarar:
– Aa, den har jag gjort det. Det var bara det som jag gjorde.
Han ombeds sedan av förhörsledaren att berätta hur det gick till.
– Mm, jag tog sko, skosnöret och sen bara försöker döda hon, säger han.
Rättegången vid Skellefteå tingsrätt inleds onsdag den 12 oktober och beräknas pågå i minst i tre dagar.
De exakt återgivna orden från den delen av förhöret från den 4 augusti, som handlar om strypvåldet, är delvis svåra att exakt förstå, alltså vad pojken riktigt menar.
Exempelvis svarar han så här på frågan var han fått tag på skosnöret:
– På den dagen den var där inne.
Och senare om hur allt med skosnöret slutade:
– Jag tog bara ett snöre från henne och bara lämnade det där, sen gick jag därifrån.
Rättegången inleds på onsdag.