Mikael Johansson, ordförande för Sveriges Lärare i Skellefteå, oroas över besparingsförslagen.
Norran har tidigare berättat om grundskolans dåliga ekonomi. I höstas hade för- och grundskolenämnden ett stort underskott och det larmades om att tjänster kunde försvinna.
De senaste veckorna har Norran fått mängder med tips om att personal inte kommer få förlängda kontrakt. Det handlar framför allt om att det föreslås dras ned på stödfunktioner i klassrummen som till exempel skolassistenter, lärarassistenter och pedagogiska assistenter. Dessa brukar kallas för kompletterande kompetenser.
– Vi är väldigt oroliga över utvecklingen. Det här är personal som behövs för att vi ska ha en god arbetsmiljö och goda resultat i skolorna, säger Mikael Johansson, ordförande i Sveriges lärare Skellefteå.
Ändå har den politiska majoriteten framställt det som att man gör en ”historisk satsning” på för- och grundskolan i år – det handlar om 162 miljoner kronor extra jämfört med i fjol. Men det räcker inte. Det saknas runt 90 miljoner kronor, anser förvaltningen.
– Vi lärare har redan en tung arbetssituation. Nu blir vi ännu färre som ska göra ett växande jobb, konstaterar Mikael Johansson.
Kommunens grundskolor är indelade i 14 rektorsområden. Signalerna som facket fått är att samtliga områden tvingas till anpassningar i någon form.
På många skolor har personalen redan informerats. Men processerna pågår fortfarande och berörda fackförbund är involverade; exakt hur det blir är därför inte klart. Grundskolechefen Henrik Bolin uppskattar att det kan röra sig om mellan 80 och 100 kontrakt som inte förlängs.
Skellefteås grundskola har över tid varit underfinansierad, konstaterar såväl förvaltningen som politiker i kommunen.
Boliden-Jörn och Sörböle ser på förhand ut att bli några av de värst drabbade områdena. Flera källor uppger för Norran att det ursprungliga förslaget i Boliden-Jörn var att gå från ungefär 70 till 50 tjänster, detta i ett område som redan har utmaningar.
– Skellefteå kommun växer och därför blir det ännu svårare att förstå, det är ännu större frustration. Om vi ska klara omställningen behöver skolan få rätt resurser. Vi har upplevt att alla har delat den bilden men nu känns det som att vi backar flera år i utvecklingen, säger Mikael Johansson.
– De personer som kommunen vill göra sig av med nu är våra framtidskollegor. Men jag tror inte att de kommer stå kvar och vänta på nya jobb i skolan med tanke på hur arbetsmarknaden ser ut.
Många av de berörda är anslutna till fackförbundet Kommunal. Marielle Ågren vid Kommunal i Skellefteå har aldrig varit med om så stora besparingsförslag under tiden hon varit fackligt engagerad.
– Arbetsgivaren har flaggat för att anställda kan behöva förflyttas mellan olika skolor på grund av det ekonomiska läget. Detta har skapat en stor oro bland våra medlemmar, säger hon.
Många av de assistenter som ser ut att beröras är anslutna till Kommunal, säger Marielle Ågren.
På onsdagen beslutade för- och grundskolenämnden att anta en åtgärdsplan för budget i balans. Man vill redan nu att det förväntade underskottet för 2024 ska avskrivas av fullmäktige.
Men enligt Mikael Johansson är det fortfarande oklart vad detta kan innebära för de diskussioner om besparingar som nu förs. Det enskilda beslutet om avskrivning skapar inte mer pengar, konstaterar han.
Lorents Burman (S), kommunalråd i Skellefteå, är mer hoppfull.
– Det är ett bra beslut att ansöka om att få underskottet avskrivet. Skolan växer och vi kan inte i det läget genomföra stora besparingar på personalsidan, säger han.
Men precis sådana besparingar diskuteras ju i detta nu?
– Såvida man inte får en trygghet genom att underskottet avskrivs och att man då av ekonomiska skäl inte behöver göra resursbesparingarna. Vi ska ta ett politiskt beslut om det i kommunfullmäktige.
– Ifrån oss finns inte en tanke att för- och grundskolenämnden ska behöva lösa den här situationen själva. Vi vill lugna oroliga elever, föräldrar och skolpersonal. Den här frågan kommer att lösas.
Lorents Burman (S) och hans kommunalrådskollegor är ytterst ansvariga för budgettilldelningen till de olika nämnderna.
Han håller med om att skolan länge varit underfinansierad.
– En mycket naturlig förklaring är att vi under 20 års tid tappade 5 000 invånare. Det motsvarar 300 miljoner kronor per år i skatteintäkter. Nu jobbar vi för att komma till rätta med det.
Kommer ni att i framtiden ge ännu mer pengar till skolan då, för att kompensera för det?
– Det vore förmätet av mig att uttala mig om det nu. Men skolan och socialförvaltningen är helt klart högst prioriterade, säger Lorents Burman.
För- och grundskolenämndens ordförande Fredrik Stenberg (S) vill inte heller uttala sig om hur besparingsförslagen kan påverkas av det senaste beslutet. Men oavsett så kommer det behöva göras anpassningar till budget, säger han.
– Det behöver alltid göras anpassningar. Det finns en bild av att vi inte ska förlänga några visstidsanställningar alls. Men det stämmer inte. Vi i nämnden värdesätter de kompletterande kompetenserna.
Norran har tidigare berättat om den bristande likvärdigheten i Skellefteås skolor. Flera källor uttrycker oro över att skolor som redan nu har färre resurser ska få den ännu värre.
Henrik Bolin, avdelningschef för grundskolan i Skellefteå kommun, väljer att kalla det för anpassningar till budget och inte nedskärningar eller besparingar.
– Det kan nog upplevas få stora konsekvenser och det är förståeligt. Men vi kan inte fortsätta på samma sätt som vi alltid gjort, vi behöver ändra arbetssätt för att mer effektivt nyttja varje krona. Det är sånt vi diskuterar nu, säger han.
Som att till exempel flytta anställda mellan olika skolor?
– Ja, det ger oss en möjlighet att stärka likvärdigheten genom att fördela personal. Jag förstår ju att det inte är vad man önskar på individnivå, men för helheten i våra skolor är det något vi behöver se över.
Henrik Bolin, grundskolechef i Skellefteå kommun.
Att nämnden vill avskriva underskottet kan komma att påverka omfattningen av neddragningarna, men Bolin understryker att kommunen här och nu måste planera utifrån de budgetförutsättningar som råder.
– Om det blir som nämnden vill kanske vi kan ta en diskussion kring om vi trots allt kan förlänga fler kontrakt. Men det är något vi får titta på då, säger han.
Skellefteå kommun har redan problem att locka behöriga lärare. Vad skickar då det här för signaler?
– Jag vet att många känner sig oroliga över situationen, det har visat sig i de riskbedömningar vi gjort. Men nu har vi en realitet då vi ska klara oss på färre ekonomiska resurser. Det är klart det oroar och då är det viktigt att vi har en diskussion kring hur vi ska klara oss.
– De kompletterande kompetenserna är vår framtidssatsning, vårt svar på den tillväxt som Skellefteå befinner sig i.
Ändå är det de som drabbas när ni nu behöver anpassa er till budget.
– Ja, men en del är tillsvidareanställda och de ska vi ha kvar. Det är ständigt en kompromiss mellan budget och önskade satsningar, säger Henrik Bolin.
Vet du mer? Hur drabbas skolan där du jobbar? Hör av dig via tipsa@norran.se!