Mikael Johansson, ordförande Sveriges Lärare är orolig över utvecklingen.
Enligt de senaste prognoserna väntas för- och grundskolenämnden gå back 70 miljoner kronor i år. Redan under innevarande budgetår kommer åtgärder att behöva vidtas, till exempel i form av att visstidsanställningar avslutas eller inte förlängs.
– Det kommer leda till färre skolassistenter, lärarassistenter och andra stödfunktioner i skolorna. Detta kommer att öka lärarnas arbetsbelastning ännu mer, säger Mikael Johansson, ordförande för Sveriges lärare i Skellefteå.
Mikael Johansson tror att arbetsmiljön kommer att försämras vilket i förlängningen kan göra att lärare byter jobb eller tvingas sjukskriva sig.
– Man får inte tro att det råder någon slags ”lyxtillvaro” ute på skolorna. Att det saknas pengar handlar snarare om att man till exempel har satsat på att anställa personal för framtiden, även om det bara finns ett tillfälligt behov i dag. Vi vet ju att vi behöver ladda för framtiden, säger han.
Nästa år kommer för- och grundskolenämnden att få 162 miljoner kronor extra jämfört med i år. Det har beskrivits som en historiskt stor satsning – men det är ändå inte tillräckligt. Enligt förvaltningen hade det behövts ytterligare 15 miljoner kronor, alltså totalt drygt 177 miljoner kronor, för att pengarna ska räcka till löneökningar, kostnadsökningar, höjda räntor och andra kostnader.
Att det redan nu är tal om besparingsåtgärder är oroväckande med tanke på att pengarna alltså inte heller ser ut att räcka för nästa år, konstaterar Mikael Johansson.
– Hur tänker tjänstemännen och politikerna att de ska klara det här? Det skulle jag vilja få svar på, säger Mikael Johansson.
Grundskolechefen Henrik Bolin bekräftar att flera skolor har svårt med ekonomin och att åtgärder måste vidtas. Han vill däremot inte kalla det för ”besparingar”.
Vad är skillnaden, menar du?
– Det handlar om anpassningar till budget snarare än besparingsåtgärder. För mig är skillnaden att man får en budget i början av året, och sedan får man försöka anpassa verksamheten efter det. Nu har vi rektorer som har använt mer pengar än man har i budget och det måste vi försöka åtgärda.
Vad beror det på?
– Den stora kostnaden är på personalsidan. Vi har haft svårt att bemanna skolorna med behöriga lärare, och då har vi satt in olika slags assistenter på visstidskontrakt. Men där ser vi att det verkligen drar i väg kostnadsmässigt och därför kan vi vara tvungna att inte förlänga en del av kontrakten.
Henrik Bolin, avdelningschef för grundskolan i Skellefteå kommun.
Totalt rör det sig om ungefär 90 visstidsanställningar som tar slut kring årsskiftet, och ytterligare 90 anställningar som sträcker sig till sommaren. Exakt hur många som inte kommer att få förlängt är ännu oklart.
– Det är ett komplicerat arbete som pågår. Vi varken kan eller vill göra oss av med alla. Det är en organisatorisk fråga och en ganska stor process, säger han.
Vad får det här för konsekvenser för kvaliteten i skolan?
– Det är klart att det riskerar att gå ut över kvaliteten om vi har färre vuxna i klassrummen. Vi vill såklart att alla barn ska fortsätta få det stöd de behöver. Frågan är hur vi kan göra det inom ramen för vår budget.
Redan nu tvingas ni till åtgärder. Hur ska ni klara det i längden, om pengarna inte heller räcker nästa år?
– Det blir en utmaning. Med den lokal- och verksamhetsstruktur vi har i dag är det svårt att få ihop en fungerande verksamhet på den budgetram vi blivit tilldelad. Vi får göra allt vi kan, till exempel genom att se över vår icke-lagstadgade verksamhet.
Kan ni på sikt bli tvungna att stänga mindre skolenheter?
– Som jag ser det är det antingen det, eller att man ökar budgetramen för grundskolan, säger Henrik Bolin.
Fredrik Stenberg (S), ordförande för för- och grundskolenämnden i Skellefteå kommun.
För- och grundskolenämndens ordförande Fredrik Stenberg (S) beskriver läget som ”exceptionellt svårt”.
– Vi har ingen brist på utmaningar; det gäller såväl kompetensförsörjningen som tillväxten och likvärdigheten i skolan. Samtidigt måste vi försöka hantera detta inom ramen för den budget vi har. Som parti hade vi velat att kommunfullmäktige skulle ha fått mer resurser från nationellt håll. Med Socialdemokraternas budget hade statsbidragen varit högre, säger han.
Du har ju det övergripande ansvaret för nämnden. Hade ni kunnat spara på annat än att dra in på antalet vuxna i klassrummen?
– Vår viktigaste resurs är våra medarbetare, men det är också den resursen som är mest kostnadskrävande. Det är en jätteviktig uppgift för våra chefer att organisera verksamheterna så att ekonomin går ihop.
– Från politiskt håll har vi valt att ha många skolor öppna i hela kommunen. Det är klart att detta kostar och där hade man kunnat prioritera annorlunda. Den frågan blir aktuell i sådana här lägen. Men i dagsläget har vi inga planer på att stänga skolenheter, säger Fredrik Stenberg.