Tabellen visar kommunens kompetensförsörjningsprognos.
Norran har sammanställt statistik om Skellefteå kommuns grundskola från Skolverket gällande lärartäthet, lärarbehörighet, och snittbetyg för årskurs 9. Parallellt har Norran också tittat på segregationsbarometerns ojämlikhetsindex för att analysera olika skolområdens socioekonomiska förutsättningar.
Statistiken visar att behörigheten bland lärarna skiljer sig åt mellan skolorna. Bland högstadieskolorna har Lejonströmsskolan och Morö Backe skola högst andel utbildade lärare, med över 94 procent vardera. I botten ligger Lövångersskolan och Byskeskolan, med 82 respektive 83 procent. Statistiken bekräftar bilden av att glesbygdsskolorna i Skellefteå har lägst andel utbildade lärare. Behörighetsnivån bland lärarna i Skellefteå kommun är i dagsläget cirka 88 procent.
Enligt senaste prognosen kommer den siffran att minska successivt under kommande år. Till 2030 beräknas andelen legitimerade lärare sjunka till 64 procent.
Med hänsyn till volymökningar i elevantal och pensionsavgångar, beräknar kommunen att det inom en snar framtid kommer råda brist på lärare i kommunen. I prognosen beräknas att det kommer att behöva anställas cirka 300 nya medarbetare varje år i fem års tid i skolan.
Norrans sammanställning visar att de socioekonomiska förutsättningarna varierar. I områden med sämre socioekonomiska förutsättningar finns som tidigare nämnts en lägre andel legitimerade lärare.
Elever i skolor med lägre andel legitimerade lärare har även lägre snittbetyg. Störst andel elever med godkända betygskriterier i alla ämnen i årskurs 9 år 2022 hade Lejonströmsskolan med 96 procent, och Norrhammarskolan med 92 procent. Lägst andel elever med godkända betygskriterier hade Bolidenskolan med 61 procent, och Örjansskolan med 66 procent.
Nina Thunebro, rektor på Bureskolan, berättar att många lärare söker sig till större skolor centralt.
Nina Thunebro, rektor på Lövångers- och Bureskolan, vill inte uttala sig specifikt gällande betygen, men säger att debatten om lärarbristen i kommunen måste nyanseras för att man ska förstå varför situationen ser ut som den gör.
– Om vi ska växa så mycket som man räknat med kommer vi att behöva betydligt fler medarbetare i skolorna. Framför allt fler utbildade lärare inom matte, NO-ämnen och språklärare, säger hon.
Nina Thunebro berättar att många lärare söker sig till större skolor centralt i Skellefteå för att få fler kollegor med samma behörighet för att minska sin arbetsbelastning. Trots den låga andelen legitimerade lärare på Lövångersskolan anser hon att man lyckats bra med rekryteringen av nya lärare det här året.
– Kompetensen behöver fördelas ut på ett bättre sätt. Något incitament måste börja finnas för att vilja jobba i en skola i ytterområdena, annars kommer vi till slut bli helt dränerade utan legitimerade lärare, säger hon.
Mikael Johansson, ordförande Sveriges Lärare, efterfrågar modiga politiker.
Mikael Johansson, ordförande i Sveriges Lärares fackförbund Skellefteå, bekräftar bilden av att andelen legitimerade lärare i skolorna återspeglas i studieresultatet.
– En stor del av skolans uppdrag är att ge eleverna det kompensatoriska stödet de behöver. Det är något som får stryka på foten när resurserna inte finns.
Att skolan är ojämlik vittnar också en rapport om som nyligen var uppe i för- och grundskolenämnden i Skellefteå. Där står det att resurser behöver fördelas på ett annat sätt, så att mindre enheter och enheter med socioekonomiskt mindre gynnsamma förhållanden får likvärdiga förutsättningar.
Grundskolan har fått till synes mycket pengar i den nya budgeten, men både Skellefteås skolförvaltning och Mikael Johansson anser att skolan fortfarande inte fått det ramverk man behöver för att klara uppdraget.
Mikael Johansson efterfrågar modiga politiker som lösning på den ojämna resursfördelningen.
– Man måste våga vara modig i sina beslut och prioritera bland sina verksamheter. Det behöver vi göra i skolan när resurserna tryter.