”Knivvåldet har riktats mot huvud och hals mot de tre unga männen, därför menar jag att han ska dömas för grov misshandel. Men att den åtalade haft ett direkt syfte att döda kan jag inte bevisa”, säger åklagare Jonas Fjellström.
Den 2 maj lämnade Jonas Fjellström in åtalet mot den 18-årige yngling från Örnsköldsvik som sitter häktad för knivdådet i centrala Skellefteå natten mot den 5 mars.
Bakgrunden till våldsdådet var ett bråk vid en studentfest på ett nöjesställe i centrala Skellefteå tidigare samma kväll och natt. De fyra inblandade var sedan tidigare inte bekanta med varandra (se även faktarutan här nedan).
Åtalet visade att förundersökningen delvis tagit en dramatisk vändning. Numera misstänks inte 18-åringen för tre fall av mordförsök utan tre fall av grov misshandel.
Norran kunde nyligen avslöja att det finns en åtta sekunder lång film som visar händelseförloppet.
– Filmen förstärker det vi redan lagt ett pusslet om, att målsägandena först konfronterar den unge mannen vilket visar att han haft en viss nödvärnsrätt till att bruka våld. Men jag menar att hans efterföljande knivvåld mot männen, som inte var beväpnade, har varit uppenbart oförsvarligt, sammanfattade Jonas Fjellström.
Dykningarna efter kniven som 18-åringen kastade i Skellefteälven blev framgångsrik. Och mest anmärkningsvärt: det fanns kvar DNA-spår från såväl ett av brottsoffren som 18-åringen efter att kniven legat i älven i två dygn.
Inledningen på den korta mobiltelefonfilmen visar hur det uppstår tumult intill bilen som 18-åringen färdades i den aktuella natten. Våldsdramat inträffade 5 mars i Skellefteå.
Efter att de tre unga männen attackerats med knivvåld mot hals och huvud – speciellt en av 20-åringarna ådrog sig allvarliga skador och var inte pratbar under flera dagar – flydde de och påträffades på olika platser i närheten av brottsplatsen vid Hörnellgatan i centrala Skellefteå.
Den 18-årige gärningsmannen flydde också – i en bil – men kunde efter tips gripas samma natt.
Studentfesten hade som tema att klä ut sig på ett speciellt sätt med stark koppling till den enskilde besökarens namn där många valde att ha kläder som antydde ett yrke.
Finklädda till studentmaskeraden som slutade med ett blodigt knivangrepp. De tre männen i 20-årsåldern utsattes för ett omfattande knivvåld natten mot den 5 mars i centrala Skellefteå. Polisens tekniker nyttjade ”skyltdockor” för att visa exakt hur männen var klädda, illustrera skadebilden och att det handlade om ett blodigt våld.
Den mest särpräglade klädseln som ett av brottsoffren hade var att han var utklädd till en person som arbetar inom vården.
– Även den 18-åring som jag har åtalat för grov misshandel hade gjort speciella klädesval och var också till synes ljust målad i ansiket, säger Jonas Fjellström.
Den 500 sidor stora förundersökningen, däribland den tekniska undersökning som gjordes av brottsplatsen, den upphittade kniven i Skellefteälven och kläderna som offren och gärningsmannen bar på sig, ger en talande bild om det omfattande knivvåld som utfördes mot de unga männen.
De här kläderna bar 18-åringen i samband med knivdramat i centrala Skellefteå. Bilden till höger visar hur polisens tekniker, med hjälp av en kemisk analys som kallas ”Bluestar forensics”, visualiserat ej synlig blodförekomst (blåa färgen).
I förundersöknngen har polisens tekniker, framgår det av bildmaterialet, använt sig av en typ av skylddockor i naturlig storlek för att visa hur såväl gärningsmannen och offren var klädda samt förekomsten av blod på deras kläder.
– Det här är en bra sätt att visa såväl klädseln som hur nedblodade kläderna var – och inte minst: vilket allvarligt våld som förekommit. I det här fallet fanns det inga tydliga stickmärken på kläderna men metoden är ändå värdefull, bland annat när man ska särskilja parterna på den korta mobilfilm som ska visas vid rättegången, säger Jonas Fjellström.
Men långt ifrån alla förundersökningar har den här typen av bildmaterial?
– Nej, men det är en viktig utredningsåtgärd som visar på en hög kompetens hos polisens tekniker.
”Det är svårt att ange några specifika utredningar där den här metoden med kläderna är mera vanligt förekommande, det tar man alltid ställning till i det enskilda ärendet”, säger polisens grova brott-chef Marcus Danielsson.
Marcus Danielsson, chef för polisens grova brott-avdelning i Västerbotten, säger till Norran:
– Den här metoden med kläderna används för att på ett bra sätt illustrera skadebilden. Metoden används mer förekommande vid grövre våldsbrott. Alla bevis kan dock inte hanteras på det sättet då vidare hantering eller spårsäkring kan försvåras.