På torsdagen väckte åklagare Jonas Fjellström åtal mot den 18-årige yngling som sitter häktad för knivdådet i centrala Skellefteå natten mot den 5 mars.
Bakgrunden till våldsdådet var ett bråk på ett nöjesställe i centrala Skellefteå tidigare samma kväll och natt (de fyra inblandade var sedan tidigare inte bekanta med varandra).
Det visar sig nu att förundersökningen delvis tagit en dramatisk vändning.
Numera misstänks inte 18-åringen för tre fall av mordförsök utan tre fall av grov misshandel.
Jonas Fjellström säger till Norran:
– Den unge mannen har tidigare suttit häktad misstänkt för tre fall av försök till mord. Men i den stämningsansökan jag nu lämnat in till Skellefteå tingsrätt väcker jag åtal för tre fall av grov misshandel. Finner tingsrätten att bevisningen inte räcker för grov misshandel – att han har haft rätt att agera på det här sättet till följd av nödvärn – är det alternativa yrkandet grovt brott mot knivlagen. Men jag menar givetvis att han ska dömas för grov misshandel.
Vad är skälet att rubriceringen mildras på detta sättet, han har ju suttit häktad för mordförsök?
– Det är en sak att det kan finnas sannolika skäl för att han försökt döda målsägandena. Men en avgörande detalj är att jag som åklagare i rättssalen ska kunna bevisa bortom rimligt tvivel att han haft som direkt syfte att försöka beröva de här tre personerna livet, att han har velat döda dem. Jag menar att det visar inte den sammantagna bevisningen.
– Det har varit känt tidigare att han hamnat i ett trängt läge, men den åtta sekunder korta film som vi fick tag på nyligen visar hur trängd 18-åringen inledningsvis var, att det varit ett mycket snabbt förlopp där han har haft lite tid att överväga alternativa handlingssätt och kunnat besinna sig, fortsätter Jonas Fjellström.
Åklagaren menar att filmen och annan bevisning visar att de tre målsägandena först stoppade bilen där 18-åringen färdades, ryckte upp förardörren och att 18-åringen gick ut, hur denne varit hårt trängd mot bilen – och sedan kontrade genom att ta fram en kniv och angripa de tre unga männen med hugg mot huvud och hals.
Men borde inte åtalet ha lagts ned då om han handlat i nödvärn, i självförsvar i en trängd situation?
– Filmen förstärker det vi redan lagt ett pusslet om, att de tre målsägandena först konfronterar den unge mannen, vilket visar att han haft en viss nödvärnsrätt till att bruka våld. Men jag menar att hans efterföljande knivvåld mot männen, som inte var beväpnade, har varit uppenbart oförsvarligt trots att det har uppstått en för honom trängande situation. Och knivvåldet har ju riktats mot huvud och hals mot de tre unga männen. Men att han haft ett direkt syfte att döda de tre unga männen kan jag inte bevisa, svarar Jonas Fjellström.
Det finns något som kallas för likgiltighetsuppståt inom juridiken, att man struntar i följderna av ett brottsligt agerande.
Går det inte att använda med tanke på det grova våldet eller att det här var en synnerligen grov misshandel?
– Det kan vara svårt vid ett försöksbrott, det är lättare att hänvisa till likgiltighet när ett brott har fullbordats. Och vad gäller synnerligen grov misshandel krävs det antingen närmast tortyrliknande våld eller permanenta funktionsnedsättningar, exempelvis att förlora synen, hörsel eller en kroppsdel. De här männen har utsatts för ett grovt våld men jag menar att det inte når upp till synnerligen grov misshandel, svarar Jonas Fjellström.
Den åtta sekunder korta mobiltelefonfilmen, som filmades av en person i den bil där de tre målsäganden färdades, visar att 18-åringen kliver ut ur bilen och de tre andra går emot honom, tumult uppstår – och sedan sker knivattackerna.
Allt slutar med att de svårt knivskadade offren flyr och 18-åringen slänger sig i bilen och kör iväg.
– Man kan se hur de tre har trängt upp 18-åringen mot personbilen, de står i en klunga. Han kontrar direkt genom att använda kniven mot de unga männens ansikten och huvuden. Det syns ingenting på filmen av de tre målsägandena skulle ha varit beväpnade, säger Jonas Fjellström.
I samband med detta ansluter också ett par vittnen, som kommer att förhöras vid rättegången, som försöker lugna ned den kaotiska situationen:
– Att filmen bara är åtta sekunder kort beror nog på att den person i bilen som filmade händelseförloppet inte var beredd på vad som skulle hända, påpekar Jonas Fjellström.
En anmärkningsvärd detalj kring den övriga bevisningen är att den kniv, som hittades två dagar efter våldsdådet i Skellefteälven i närheten av Lejonströmsbron, hade DNA-spår från såväl ett av brottsoffren som den misstänkte 18-åringen:
– Allt började med att det hörde av sig ett vittne som sett när 18-åringen kastat ett föremål i Skellefteälven samma natt som händelsen inträffade. Att det kunde säkras DNA-spår på kniven, som legat i strömt vatten i två dygn, var ett överraskande positivt besked. Och fyndet möjliggjordes av Skellefteälvens vattenregleringsföretag som minskade vattenflödet, vilket underlättade dykningsarbetet.
Advokat Mikael Stenman säger till Norran:
– Vi närmar oss ett samförstånd hur man ska bedöma händelsen, att min klient har varit i en väldigt trängd situation och att han svårligen kunnat besinna sig för det angrepp han utsattes för. Därför ska han frikännas.
Är hans grova våld med kniven försvarbart?
– Jag menar att han är så pass svårt trängd där utanför bilen när de tre personerna konfronterar honom. Och det finns ju en bakgrund tidigare under kvällen på nöjesstället där han flera gånger blir utsatt av de här personerna, både verbalt och genom våld. Det rör sig sammanlagt om fem tillfällen där det uppstår, för min klient, oförklarliga bråk. En av de här tre yngre männen blir som fixerad vid min klient. Han påtalar detta för polisen när de befinner sig utanför nöjesstället, då de blev förda åt sidan. Hade polisen ingripit direkt på platsen hade det här aldrig hänt.
Erkänner din klient att han tog fram en kniv?
– Han har gått med på att en kniv har använts, men han har svårt att minnas exakt hur den kom i hans hand eller exakt vad som händer. Han var väldig stressad och pressad och fruktade för sitt liv när han omringades av de här tre personerna, svarar Mikael Stenman.