I mitten av nästa vecka har det gått fem månader sedan polis och ambulans larmades till ett skogsparti på Morö Backe. I skogspartiet låg en minderårig flicka svårt skadad. Flickan var så pass allvarligt skadad att en av poliserna som var först på plats fick hjälpa till att transportera henne till akuten genom att köra ambulansen medan ambulanspersonal genomförde livräddande insatser under färden.
Efter ett omfattande utredningsarbete inleddes rättegången i oktober. Pojken står åtalad för försök till mord och grov våldtäkt mot barn. Han misstänks bland annat ha bundit fast flickan vid ett träd och utsatt henne för livsfarligt strypvåld mot halsen.
Skellefteå tingsrätt anser att det finns ”övertygande bevisning” om att pojken begått de åtalade gärningarna. Pojken har erkänt grov våldtäkt mot barn och synnerligen grov misshandel, dock inte försök till mord.
Enligt en psykologutredning från 2019 har pojken en medelsvår intellektuell funktionsnedsättning. En undersökning som gjordes innan rättegången har även visat att det finns misstankar om att pojken led av en allvarlig psykisk störning såväl vid gärningarna som vid undersökningstillfället. De senaste veckorna har det därför genomförts en mer grundlig rättspsykiatrisk undersökning. Under tiden som undersökningen pågått har rättegången pausats.
Martin Riegnell är chefsöverläkare och specialist på rättspsykiatri vid Rättsmedicinalverket, som ansvarar för de rättspsykiatriska undersökningarna.
– Undersökningarna görs för att bedöma om det finns en allvarlig psykisk störning som dels kan ligga till grund för att personen inte får dömas till fängelse, dels om det finns förutsättningar att döma personen till rättspsykiatrisk vård, säger han.
En av grundbultarna i det svenska rättssystemet är att en person som inte haft förmågan att förstå konsekvenserna av sina handlingar inte kan dömas till fängelse. I Sverige är det juridiska begreppet att en person då lider av en allvarlig psykisk störning.
– Det grundläggande syftet med en rättspsykiatrisk undersökning är att skydda personer från fängelsestraff om de inte haft möjlighet att kunna rätta sig efter lagen. Det är en tanke som finns i alla civiliserade länder med någon form av rättsordning, säger Martin Riegnell.
Om det bedöms att pojken lider av en allvarlig psykisk störning är det troligt att han döms till rättspsykiatrisk vård.
– Men i slutändan är det domstolen som tar det beslutet, inte Rättsmedicinalverket.
Om den rättspsykiatriska undersökningen visar att pojken inte lider av en allvarlig psykisk störning, och inte heller gjorde det när brotten begicks, kommer han troligtvis att dömas till sluten ungdomsvård. Ungdomar som begår allvarliga brott när de är i åldern 15 till 17 år blir oftast dömda till sluten ungdomsvård i stället för fängelse. Det är ett straff som avtjänas på särskilda ungdomshem.
Sluten ungdomsvård är precis som fängelse ett tidsbestämt straff. Maxtiden för sluten ungdomsvård är fyra år.
Till skillnad från fängelse och sluten ungdomsvård är rättspsykiatrisk vård inte tidsbestämd. I stället är det förvaltningsrätten som löpande beslutar om en person ska skrivas ut eller inte.
Det skulle alltså kunna bli så att en person vårdas resten av livet?
– Ja, i teorin finns det inget som motsäger det. Och i vissa enskilda fall kan det nog bli så att det blir en väldigt lång vårdtid, till och med livet ut, säger Martin Riegnell.
Att personer under 18 år genomgår en rättspsykiatrisk undersökning är väldigt ovanligt. Enligt siffror från Rättsmedicinalverket har myndigheten gjort 63 rättspsykiatriska utlåtanden i gruppen 15 till 17 år mellan åren 2012 och 2021. Av de 63 personerna bedömdes 38 procent lida av en allvarlig psykisk störning.
– Att någon är så ung som 15 är väldigt ovanligt. Det är ett fåtal varje år som är under 18, men att någon är 15 är ovanligt, det rör sig om något enstaka fall.
Den pausade rättegången väntas återupptas nästa vecka.
Fakta
Rättspsykiatrisk vård:
Om domstolen, efter att en rättspsykiatrisk undersökning genomförts, bedömer att en person lider av en allvarlig psykisk störning kan personen överlämnas till rättspsykiatrisk vård i stället för att dömas till annan påföljd.
Rättspsykiatrisk vård är inte tidsbestämd, utan vårdbehovet avgör hur länge vården ska fortgå.
En särskild prövning kan göras av om den som överlämnats till rättspsykiatrisk vård är så frisk att utskrivning kan ske. En viktig faktor är då risken för återfall i brott. Förvaltningsrätten beslutar om utskrivning.
Källa: Åklagarmyndigheten