Här är tre exempel när folk lagt fel saker i bruna tunnor. I mitten har någon lagt i pappers- och glasförpackningar, och de två på sidorna ser ut att innehålla restavfall.
Förra veckan berättade vi om ett fall när felsortering inte hade dokumenterats med foto, vilket innebar att en villaägare som hade överklagat till domstol fick rätt.
Praxis är därmed att kommuner måste bevisa att det varit felsorterat.
Läsare har bett oss fråga hur kontrollerna går till...
– Sopbilsförarna rotar inte runt i soptunnorna för att leta fel, och de öppnar inga soppåsar, säger avfallschef Agneta Lantto-Forsgren.
– När de gör anmälningar så handlar det om fel som syns påtagligt vid tömningen och påverkar deras arbete.
Men även de felen är många: Under 2023 utdelades felsorteringsavgift vid 565 tillfällen!
– Vissa kunder får avgiften bara en gång, och skärper sig sedan. Andra är stadigt återkommande och betalar avgiften på 500 kronor nästan varje månad, säger hon.
Norran begärde ut bildbevis och fick exempel från både villor och flerbostadshus.
Ett vanligt fel är att det läggs förpackningar i soptunnorna, de kan ligga i både gröna och bruna tunnan.
Det förekommer också att folk lägger "vanliga sopor", alltså restavfall, i den bruna tunnan.
På samtliga nio bilder vi fick har det utdömts avgift för felsortering.
Dessutom ser man ett tydligt problem när folk överfyller tunnorna. Det leder dock inte till avgift, utan istället ett telefonsamtal när fastighetsägaren uppmanas att åtgärda saken.
– Man ska bara fylla kärlen så högt så att locket kan stängas. Det är främst för att fåglar inte ska vara där och slita. Men det är också stor risk att soporna ramlar ner på marken innan sopbilsföraren har lyckats tömma tunnan. Personalen ska inte behöva plocka upp sopor från marken.
Överfyllda kärl ser ut att vara extra vanligt i hyreshus.
– Ja, och det är också vanligast att flerbostadshus drabbas av felsorteringsavgift. Förmodligen är det lättare för folk att slarva när man inte behöver betala avgiften själv, säger Agneta Lantto-Forsgren.
Avgiften belastar dock fastighetsägaren, som kanske vill kompensera det i sina hyreskrav...
Här är exempel från soprum där folk lagt saker på golvet. Straffavgiften är extra hög för detta tilltag eftersom sopbilsföraren måste plocka upp och bära soporna.
Ännu en orsak till att flerbostadshus får sopberg kan vara att ägaren vill spara pengar och har beställt för få tömningar eller har för få kärl.
– Vi har en flexibel taxa för flerbostadshus, som innebär att man väljer hur ofta man vill ha tömning, och hur många kärl man ska ha. Dyrast är att ha tömning ofta, men det kan vara nödvändigt om man har ett litet soprum och inte rymmer fler kärl.
Agneta Lantto-Forsgren säger att det utöver felsorteringsavgift också finns en straffavgift för ”sopor utanför kärl”, och den är 1 300 kronor per kubikmeter (Den gäller enbart för flerbostadshus och verksamheter). I värsta fall kan en fastighetsägare få båda avgifterna vid samma tömningstillfälle.
Villaägare får däremot inte avgift om det är sopor utanför tunnan, utan soporna lämnas bara kvar. Vill man att de ska tas med ska man göra en beställning och lägga dem i en säck, då faktureras man med 65 kronor.
Ännu ett exempel på sopor utanför kärl.
Om cirka ett år inför Skellefteå kommun det nya sopsystem som vi berättat om flera gånger. Då får man lämna tidningar och förpackningar vid hemmet, och slipper åka till återvinningsstationen.
– Då är jag övertygad om att felsorteringarna minskar. Det är också skälet till att EU beslutat om reformen. Det ska vara enkelt att göra rätt, och det syns tydligt på våra foton att det är resan till en återvinningsstation som folk inte orkar göra, säger Agneta Lantto-Forsgren.
Överfyllda behållare som står utomhus, det vill säga risk för fåglar som skräpar ner. De var också felsorterade.
Agneta Lantto-Forsgren tror att framtidens sopsystem ska lösa problemet med felsortering, eftersom man då får lämna förpackningar vid hemmet. Här visar hon de nya tunnorna.