De första två tunnorna finns till påseende i kontorshuset Svalan.
De är märkta med de rätta klisterlapparna som visar var man ska lägga förpackningar och avfall. De är också märkta med siffrorna 2 och 4, vilket visar hur ofta tunnorna ska tömmas.
Varje tunna har en stor skiljevägg vilket ger två stora fack som går ända ner till bottnen. När kärlet ska tömmas kommer det att lyftas och tömma på baksidan av sopbilen, och då finns en motsvarande vägg i lastbilen som gör att de två sorterna hamnar i var sitt fack.
De två mindre behållarna sitter på en ställning som ska lyftas upp av armar och tömmas vid lastbilens tak.
Tunnorna har två stora hjul och ett mindre.
– De går bra att rulla. Vi har provat på gårdsgrus och mätt motståndet med en dynamometer. När ett kärl är proppfullt krävs det 100 newton för att få den i rullning, sedan går det lättare. Det är absolut inte tungt, gränsen för dålig arbetsmiljö är 300 newton, säger avfallschef Agneta Lantto-Forsgren.
– Vi har inte haft möjlighet att rulla dem i snö. Men vi har använt Härnösand som referens, de har haft systemet i mer än tio år och de har ju också snö.
Facken har olika storlek anpassat till ett normalhushåll.
– Det är uträknat av Avfall Sverige och vi följer deras uppgifter. Ett normalhushåll med kanske 4-5 personer ska klara sig på de här intervallen, säger Agneta Lantto-Forsgren.
Stora familjer kanske får mer avfall. I så fall säger Agneta att de kan abonnera på extra kärl, precis som i dag. Det blir då en vanlig gammaldags tunna, och kan fås för matavfall, restavfall, pappers- eller plastförpackningar.
– Då betalar man extra, det kostar 520–1 231 kronor per år, beroende på om de ska tömmas var annan eller var fjärde vecka.
Små hushåll tycker förmodligen att kärlen är för stora.
– Då kan man beställa att kärl 4 ska tömmas mera sällan.
Vissa dagar ska sopbilarna tömma tunna 2 och en annan vecka tar de tunna 4, de får alltså inte tömning vid samma tillfälle.
– Vi håller på att se hur körschemat kan se ut, och det kan bli olika veckodag till de olika tunnorna, säger Agneta Lantto-Forsgren. Vi hoppas kunna erbjuda digitala aviseringar så man slipper hålla reda på tömningsdagar.
Hon visar också den lilla röda batteriholken som kan vara tillbehör.
– Den ska inte vara standard från början. När folk har vant sig med det vanliga systemet ska vi prova holkar hos en del abonnenter innan vi bestämmer om de blir standard.
Vad ska då medborgarna kasta i de nya tunnorna? Svaret är matavfall, restavfall, tidningar och förpackningar.
– Det är förpackningsindustrin som betalar för den fastighetsnära insamlingen. Det är viktigt att man inte skickar annat avfall eftersom förpackningarna ska tillbaka och bli nya förpackningar.
Även fortsättningsvis gäller alltså att helt vanliga prylar som är gjorda av plast, glas eller metall ska lämnas på återvinningscentralen.
Förpackningar har vi ju normalt lämnat på återvinningsstationen. Redan nu den 1 januari 2024 tas de över av kommunen, som då får betalt för skötseln.
– Fram till vi börjar med fastighetsnära insamling ska de finnas kvar som vanligt, vi tar över 35 stycken.
Den fastighetsnära insamlingen dröjer till slutet av nästa år. När den är införd finns inte samma behov av återvinningsstationer, och dessutom skulle de innebära dubbla kostnader.
– Vi ska avveckla dem successivt, och endast behålla några där man kan lämna stora förpackningar.
TILLÄGG PÅ BEGÄRAN:
Läsare har önskat få måtten på de nya tunnorna. De är:
Bredd vid lock: 750 mm
Bredd vid hjul: 770 mm
Djup: 805 mm
Total höjd: 1 100 mm
Höjd utan lock 1 030 mm