Att vården är avancerad innebär också att den blir dyr. Ett dygn beräknas kosta cirka 40 000 kronor.
– De som kommer hit har i regel svikt i något eller flera organ. De kan behöva hjälp med smärtlindring, andning, blodtryck, att stötta njurarnas funktion och behöver ständig övervakning. Intensivvård innebär att stötta kroppens alla funktioner, säger Annica Bäckström.
Det kan handla om personer som skadat sig svårt, varit inblandade i trafikolyckor, självmordsförsök, genomgått större operationer, har svåra infektioner eller hjärtproblem.
– De flesta patienter med hjärtinfarkt för den första behandlingen här i Skellefteå. Sedan ska de undersökas och eventuellt behandlas i Umeå inom några dagar, säger Annica Bäckström.
Läs även: Så mycket kostar en förlossning
IVA-avdelningarna i Umeå, Lycksele och Skellefteå har ett nära samarbete. Det är också i Umeå man opererar hjärtan och genomför neurokirurgi, exempelvis vid stroke eller skallskador.
– När det gäller skallskador har vi inte möjlighet att mäta trycket här, vilket kan vara nödvändigt ibland. De patienter som behöver tryckmätning flyttas till Umeå, säger Annica Bäckström.
Tar över kroppen
På IVA-avdelningen i Skellefteå finns det sju vårdplatser. I snitt kommer två till tre nya patienter med svår akut sjukdom. Förutom dem vårdar de patienter efter stora operationer och genomför vissa behandlingar. Det innebär i snitt sju nya patienter per dygn.
Långt ifrån alla är så sjuka att de behöver sövas. Men när man söver måste patienten ha hjälp med allt.
Då finns alltid minst en personal i rummet. Blodtrycket kan behöva åtgärdas snabbt. Även saltbalansen och blodsockernivåerna i kroppen måste styras noggrant. Det krävs slangar för urin, dropp och sondmatning. En del patienter ligger också i respirator och får andningshjälp via slag i halsen eller via en mask. En del patienter behöver dialys. Alla patienter behöver sjukgymnastik och vändningar i sängen.
Läs även: Så mycket tjänar läkarna i Västerbotten
Många delar
– En del som kommer hit kan ligga flera veckor, medan andra stannar några timmar, säger Annica Bäckström.
På avdelningen finns dagtid tre sjuksköterskor och tre undersköterskor samt två narkosläkare. På natten är det en undersköterska och läkare mindre. Nattetid och på helger finns det en narkosjourläkare. Hen ansvarar själv för IVA, operation och akuta uppdrag över hela sjukhuset.
– Det kan vara för lite ibland, säger Annica Bäckström.
En IVA-sjuksköterska tjänar i snitt 32 800 kronor i månaden och en undersköterska 25 900 kronor.
Förbrukning stor
Personalen är en stor kostnad, men material, apparater och läkemedel kostar också mycket. Det går stora mängder förbrukningsmaterial såsom sprutor, slangar, handskar och förkläden.
Det behövs också dyra maskiner och sängar (se grafik). En IVA-säng är inte bara en säng utan hjälper också till att vända patienten och kan ge hen massage.
TV: Se en hel operation på en minut
Svamp växer till
När det gäller läkemedel är antibiotikabehandlingar vanliga. En dos intravenöst kostar drygt 300 kronor och en dygnsförbrukning cirka 1 000 kronor. De som är svårtsjuka kan behöva flera olika antibiotika samtidigt. Om man ligger någon vecka och får antibiotikabehandling är det också vanligt att man får en svampinfektion i kroppen.
– Det blir en allvarlig infektion som måste behandlas, säger Larsa Ruthström, verksamhetschef.
En veckobehandling för det kostar 30 000 kronor.
Narkos- och sömnmedel används också, liksom substanser som insulin, blodförtunnande mediciner, saltslösningar och sockerlösningar. Näringsdropp går loss på 800 kronor per dygn. Men många får också sondvälling i magen vilket kostar 200 kronor per dygn.
I takt med att fler blir äldre och fler sjuka går att hålla liv i, ökar också tiden som patienterna spenderar på avdelningen. Mellan 2014 och 2016 ökade antalet timmar som patienter vårdas i respirator med 48 procent.
– Patienterna är mycket vårdkrävande, men det handlar inte bara om det medicinska. Vi vårdar även patienternas mentala behov och ska lugna, informera och motivera patienter och deras anhöriga, säger Annica Bäckström.
– Det som driver mig är att jag gör skillnad för enskilda patienter och att man aldrig vet vad som ska hända under dagen. Det är en stor utmaning, säger Larsa Ruthström.
Behöver ni utöka avdelningen?
– Vi tycker det, säger Larsa Ruthström.
– Vår beläggning påverkas av hela sjukhusets beläggning. Sista halvåret har vi haft många patienter som ligger kvar hos oss, även om de är klara för vård på vårdavdelning, eftersom vårdavdelningarna varit så överbelagda, säger Annica Bäckström.
Vi ska även lugna, peppa och motivera patienter och deras anhöriga.