Hugger i. Tanken var först att ordna en bluesfestival nästa år, i stället blev det Lappland Woodstock redan i år. Foto: Lennart Enkvist.
Festivalen genomförs fredag och lördag i området kring Laven. Ett tiotal band kommer att uppträda, däribland Grand Delusion och I am Low från Umeå och Relic från Skellefteå.
– Sedan är det öppet för vem som vill att komma dit och jamma. Alla är välkomna, säger Robert Oskarsson.
Men Lappland Woodstock är inte bara en musikfestival. Tanken är att hela området ska sjuda av kultur. Bland annat blir det liveteater, en liten scen där barnen får prova på olika instrument och en konstutställning.
Robert berättar att alla har fått fria händer att lägga upp saker och ting efter eget huvud. Därför lär det bli en hel del improvisation. Urkultfestivalen i Näsåker är en av förebilderna.
– Det handlar om att inspirera folk att göra vad de vill. Du kan, om du bara vågar kliva över hindret.
Det är han även själv ett exempel på. Han är med i Far Out Pranksters, ett projekt som han och några kompisar har startat och som både innehåller musik och teater. Självklart ska de vara med i helgen.
– Vi spelar fusrock. Garagerock har alla hört talas om men vi har replokalen i ett fuse.
Det här är första gången som Lappland Woodstock anordnas i Malå. Men tanken är att evenemanget ska bli årligt återkommande.
Till nästa år finns även planer på att fara ut och turnera med en minibuss och ordna massor av gratisarrangemang längs vägen.
– Inspirationen har hämtats från beatnik- och hippierörelsen och San Fransisco på 1960-talet, säger Robert.
Det är en epok, en livsstil och en musikgenre som överhuvudtaget har inspirerat honom väldigt mycket.
Han berättar att han de senaste åren har gjort två resor till Kalifornien, där han bland annat levt i hippiekvarteren kring Haight–Ashbury, träffat och spelat med många gatumusiker och sett favoritbandet Grateful Dead fyra gånger under en turné mellan San Fransisco och Nashville.
Hur kom det sig då att Robert, som bara är 24 år, fastnade för just den här musiken och den här tiden? Ja, dels blev han såld när musikläraren Robin Linder spelade upp Purple Haze när Robert bara var i tioårsåldern.
Då upptäckte han Jimi Hendrix och Janis Joplin, och därifrån var inte steget långt till Grateful Dead.
– Plus att farsan introducerade mig till folkmusik när jag var liten. Han introducerade mig även till Johnny Cash, då blev jag en textlyssnare.
Det kringflackande liv som Robert älskar tar sig inte bara uttryck i resor med musikaliska förtecken
– Jag ska vara hemma i Malå i sommar. Sedan ska jag segla från Gibraltar till Karibien. Jag är en resande typ, det är ett härligt liv.
Men först återstår det alltså att se hur helgens festival faller ut. Det vet inte ens Robert och de andra som engagerat sig:
– Vi har ingen aning om hur mycket folk som kommer. Förhoppningsvis kommer det folk.
