Kostnaderna för hyrsköterskor skenar: ”Det här systemet fungerar absolut inte”

Det har skett en dramatisk ökning av kostnaderna när det gäller hyrsjuksköterskor i länet. Under 2012 låg kostnaderna på nästan 800 000 kronor. Fyra år senare har de ökat till drygt tolv miljoner kronor.

Not Found2017-05-05 16:34

– Det här är mycket vad personalomsättningen handlar om. Man pratar om att sjuksköterskorna lämnar landstinget. Men många går till bemanningsföretag och kommer sedan tillbaka i annan skepnad i landstinget, säger Peter Olofsson (S), ordförande i landstingsstyrelsen.

Läs även: Hyrläkare ska bli färre, men ökar i antal

Vad är anledningen?

– De erbjuds en annan lön, men jag tror inte bara att det har med lön att göra. Det handlar nog om möjlighet att styra arbetstider och ledigheter också.

Han berättar att det under sommartid är svårt att få tag på hyrsköterskor, exempelvis på förlossningen.

– Det här systemet fungerar absolut inte, säger han och tillägger:

– Om vi bedrev tillverkningsindustri skulle vi stänga, men det kan vi inte. Vi har ju ett ansvar att bedriva vård alla timmar, alla dagar, säger han.

Han sätter nu sitt hopp till den gemensamma överenskommelsen som landstingen i landet har gjort för att bli oberoende av hyrpersonal.

Läs även: Stafettläkare - ”Vad har man för alternativ”

Men är det inte ett underkännande av er inom landstinget?

– Vi måste absolut ta till oss det. Vi kan inte förneka att det finns problem. Det är frågor vi jobbar med för att bli oberoende av hyrpersonal, bland annat med arbetsmiljö och att planera arbetet bättre, säger han.

Det är inom verksamhet med störst brist på personal som det också anställs flest hyrsköterskor. Just nu är det i huvudsak två avdelningar vid Lycksele lasarett som behöver sköterskor, enligt Jonas Claesson, biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör.

Ett problem Peter Olofsson pekar på är att det finns ett underskott av utbildade sköterskor i hela landet.

– De som vi behöver anställa nu skulle ha utbildats för sex–sju år sedan. Vi har haft för lite utbildningsplatser, säger Peter Olofsson.

Läs även: Här är argumenten som ska få stafettläkarna att byta sida

Gör ni något åt det själva?

– Ja, i dag finns möjligheten att utbilda sig här på betald arbetstid. Men staten har det yttersta ansvaret för utbildningen. Med den nya regeringen har man också utökat utbildningsplatserna, säger han.

Jessica Östberg, vice avdelningsordförande i Vårdförbundet i Västerbotten, är inne på samma spår som Peter Olofsson.

– Vi har full förståelse för varför det har blivit så här.

Enligt henne är den viktigaste orsaken till att sjuksköterskor väljer andra arbetsgivare den personalpolitik som förs inom Västerbottens läns landsting.

– Löneutvecklingen är dålig och dessutom hoptryckt. Men det handlar också om arbetsvillkoren i stort. Arbetsbelastningen är hög och sjuksköterskorna har en tuff arbetssituation överhuvudtaget.

Hon har också märkt att många som hör av sig till förbundet för att få tips när de funderar på att byta arbetsgivare är medarbetare med lång erfarenhet.

– Man skulle kunna tro att det bara var yngre, men så är det inte. Sjuksköterskorna känner att det inte lönar sig för dem att vara lojala. De måste byta arbetsgivare för att få en bättre löneutveckling, säger hon.

Landstingen har gemensamt gått ut med att man ska göra sig oberoende av hyrpersonal från första januari 2019. Jessica Östberg tror det blir tufft.

– Jag har svårt att se att man på 1,5 år ska kunna vara helt fri från bemanningssjuksköterskor.

De som vi behöver anställa nu skulle ha utbildats för sex–sju år sedan. Vi har haft för lite mängd utbildning.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!