I genomsnitt har hälsocentralerna i länet 30–40 stafettläkare inhyrda. En stor del av dem i Skellefteområdet där läkarbristen är stor.
– Kostnaderna har tyvärr blivit högre. Vi har även hyrsköterskor nu, säger primärvårdschef Håkan Larsson.
En anledning till att antalet ökat är enligt Håkan Larsson att man tidigare hållit igen och försökt klara sig ändå, bland annat på Kåge/Morö Backe hälsocentral.
– Men det blev nödvändigt att ta in personal för att lösa situationen som var ansträngd, säger Håkan Larsson.
Norran berättade 20 januari att landstingen har gått samman för att minska beroendet av hyrläkare. Målsättningen är att bli oberoende till 1 januari 2019.
Hur ska det gå till med den rådande situationen?
– Vi får se till att hitta sätt att börja bromsa in, säger Håkan Larsson.
Läs även: Stafettläkare: ”Vad har man för alternativ?”
Andra gör jobbet
Han räknar upp flera åtgärder man arbetar med. Det handlar om att fortsätta med kompetensväxling – att andra yrkesgrupper på hälsocentralerna tar över vissa uppgifter som läkare gör i dag. Som exempel nämner han att fysioterapeuter ska kunna skriva remisser till röntgen och bedöma svaren, samt skriva sjukintyg för andra sjukveckan.
En annan åtgärd är att patienter ska kunna slussas direkt till psykolog och fysioterapeut istället för att gå via läkare. Han trycker också på att 84 stycken ST-läkare just nu får sin utbildning på hälsocentraler ute i länet.
– Men jag kunde önska att fler sökte sig till Skellefteå, säger han.
Under året ska man även försöka jobba mer med distanskonsultationer. Det innebär att läkare på välbemannade hälsocentraler bedömer patienter på underbemannade via telemedicin.
– Det finns läkare som bor i Västerbotten, haft en tidigare tjänst här och jobbar som stafettläkare. Kanske väljer en del att bli anställda igen nu när man förstår att vi kommer att göra oss oberoende.
Försöker ni övertala stafettläkarna att bli fast anställda hos landstinget?
– Vi försöker övertala dem hela tiden. Vi har faktiskt ett par som nappat på att ta tjänst vid en hälsocentral i länet. Jag tror det kommer att bli mer av det, men vi kan nog inte täcka alla vakanser på det sättet.
Vad har ni för mål i år?
– Vid årsslutet ska vi ha bromsat ned andelen med cirka 30 procent, men det kan vara så att det är en för hög siffra, säger han.
Vilka risker bedömer ni finns i samband med att ni gör er av med hyrpersonalen?
– Vi har gjort en analys i chefsgruppen. Den visar bland annat att tillgängligheten kan bli sämre. Om det blir stor brist på läkare kan det bli fler som skickas till akuten istället. Tanken med analysen är att jobba med att hitta sätt att motverka att det blir så, säger han.
Tror du verkligen att det kommer att gå att minska beroendet på den här tiden?
– Nog känns det ganska spännande. Det måste jag erkänna, säger han och tillägger.
– Jag tror att det går under förutsättning att alla landsting och regioner håller fast vid det som är bestämt och inte hoppar av. Det kan bli tufft här och var en tid men det är ändå viktigt att vi gör det här, säger Håkan Larsson.
Vid årsslutet ska vi ha bromsat ned andelen med cirka 30 procent.