Grävde ut forntida stenbrott längs Norrbotniabanan

Att bryta berg är ingen ny företeelse i Norra Västerbotten. Redan på stenåldern sysslade de med bergsbruk och då i syfte att skapa verktyg att använda i vardagen.

Arkeologerna Anna Lundberg och Olof Östlund vid utgrävningen som började i juni.

Arkeologerna Anna Lundberg och Olof Östlund vid utgrävningen som började i juni.

Foto: Therese Hellqvist/Skellefteå Museum

Bureå2020-08-07 07:00

På Fågelberget utanför Bureå finns lämningar efter detta. På grund av att Norrbotniabanan ska byggas i området har Skellefteå museum genomfört en utgrävning av ett annorlunda slag i sommar. 

Norran har tidigare varit med vid två arkeologiska utgrävningar av forntida boplatser längs spåret, vid Harrsjöbacken och vid Båtvik.  

Den nya utgrävningen sker i närheten av fyndplatsen vid Båtvik där arkeologerna hittade avslag av kvarts, en indikation på att det tillverkats kvartsvertyg där. Det handlar om 4 000 år gamla avslag och vid den tidpunkten låg strandkanten alldeles intill boplatserna. I dag ligger platsen 40 meter över havet.

En bit ovanför boplatserna finns en kvartsbrott uppe på den kala hällmarken.

– Det är en kvalificerad gissning att boplatserna och kvartsbrottet hör ihop, säger Olof Östlund, arkeolog vid museet.

Med tanke på mängden sten som har brutits tror han att det här är en plats där man brutit sten under flera generationer. Kvartsen användes till exempelvis pilspetsar, knivar och skinnskrapor och var lite utav förbrukningsmaterial. Stenen bröt de genom att hugga loss den med större stenar.

– Det finns ganska mycket kvartsbrott häromkring men få är arkeologiskt undersökta, säger Olof Östlund.

Utgrävningar sker oftast när det är något infrastrukturprojekt på gång som kräver att platserna grävs ut. Som är fallet nu.

För ett otränat öga kan det nog vara svårt att se att det finns ett forntida stenbrott på hällen på Fågelberget.

– Man kan se kvartsavfall uppe på torven. Det var så vi upptäckte det, säger Olof Östlund.

Dessutom kan man se kanten där stenen har brutits loss.

På berget finns inga tydliga tecken på att stenen som brutits sedan har bearbetats till verktyg. 

– Men kanske gjorde de det vid boplatsen. 

Samtidigt har arkeologerna, på grund av det omfattande materialet de hittat, inte hunnit gå igenom allt i detalj. I magasinet har de 145 kilo insamlat kvartsavfall från nio kvadratmeter hällmark. Det blir arkeologernas sysselsättning under hösten och vintern att gå igenom det.

Några andra typer av lämningar har de inte hittat.

– Vi hade hoppats hitta fler grejer, exempelvis lämningar efter att de suttit och fikat. Vi hade med sökhundar för att söka efter brända ben i marken. De markerade på berget men vi kunde inte hitta något när vi grävde. Men hundarna kan också känna doften av sådant vi inte kan se, sådant som är alltför fragmenterat. Därför kan vi varken bekräfta eller dementera att det verkligen finns något där.

Boplatserna nedanför kommer de inte att gräva ut nu eftersom banan inte kommer att passera över dem.

– Vi sparar det till framtida arkeologer.

Men enligt järnvägsplanen går Norrbotniabanan över kvartsbrottet vilket innebär att hela fornlämningen måste grävas bort. Sommarens grävning var en förundersökning för att ta reda på omfattningen av kvartsbrottet och uppskatta utgrävningstiden. Sedan är det länsstyrelsen som tar beslut om hur mycket som ska tas bort.

– Det kan finnas ett visst intresse för att göra en fullständig utgrävning. Vad jag vet har inget kvartsbrott blivit fullständigt utgrävt i norra halvan av Sverige tidigare.

Fortfarande finns en känd fornlämning längs banan som inte har grävts ut. Det handlar om resterna av en boplats som delvis grävdes ur när nya E 4 byggdes. 

– Nu verkar Norrbotniabanan gå där över så vi måste förmodligen gräva där också.

Kuriosa

Olof Östlund har beräknat av hur många människor som samtidigt levde i Skellefteå, Norsjö och Malå för 4 000 år sedan. Det handlar om 50–100 personer, alltså några familjegrupper av jägare och samlare. ”De plockade resurser från ett ganska stort område. Man färdades i huvudsak längs älvar och kust. Under bronsåldern och järnåldern ökade befolkningen, framför allt kom det folk söderifrån.”

Älg, säl, fisk och fågel stod på menyn, liksom innerbark från tall, bär och kvanne.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!