Malin Lernfelt: Sätt stopp för misogyna idrottskläder

Där står att “kvinnor ska ha på sig en bikini där toppen ska vara en åtsittande sport-BH med djupa urringningar vid armarna.Trosorna får inte vara mer än tio centimeter på sidorna”. Män har däremot rätt att spela i linne och shorts. Deras svenska kollegor var inte sena att instämma i kritiken. I en intervju i GT/Expressen (24/5) sade den svenska spelaren Lina Barksten att “det känns lite så där att hoppa runt och slänga sig och tänka på att täcka sig för att vi har små kläder. Att springa runt i trosor i sanden och behöva dra ut dem hela tiden… det är någon snubbe som bestämt det här”.

När EM väl drog i gång i mitten av juli hade norskorna bestämt sig för att spela i lårlånga tights och ta de böter som kom med att bryta mot förbundets regler. Strax innan turneringen inleddes fick de dock veta att de inte bara skulle behöva betala, utan dessutom riskerade att bli diskvalificerade. Ändå valde det norska damlandslaget att i bronsmatchen mot Spanien 19/7 spela i längre byxor.

Att olika idrottsgrenar av såväl praktiska skäl som tradition har specifika klädregler är inget märkligt. Däremot är det både oacceptabelt och sexistiskt att det ställs olika krav på män och kvinnor. Eller att de senare tvingas utöva sin sport iklädda plagg som många finner obekväma, opraktiska och utlämnande.

I en kommentar på Twitter föreslog SVD-journalisten Teresa Küchler att beachhandbollsdamerna borde protestera mot trosregeln genom att sluta raka sig: “befria busken. Sedan: vänta och se”. Küchlers idé är genial. Enda problemet är att den är helt orealistisk. Så hårt sitter normen att vackra kvinnor är hårlösa kvinnor, den som inte rakar benen, armhålorna och bikinilinjen är ofräsch och slapp. Kvinnliga elitidrottare är lika styrda som alla andra av rådande skönhetsideal. Den som är tillräckligt snygg kan dessutom håva in sponsorpengar. För män är det inte riktigt samma sak. Visst kan ett stiligt yttre ge extra uppmärksamhet, men det är främst skicklighet som avgör status.

Det är stor skam att vi 2021 inte kommit längre. Att damidrott fortfarande allt för ofta handlar om yta och att misogyna klädregler lever kvar. Förhoppningsvis är de norska beachhandbollsdamernas ställningstagande ett steg mot förändring som leder till att Internationella beachhandbollförbundet skriver om sina regler. Idrott ska alltid handla om prestation. Inte om att visa maximalt med hud.