Besöksförbudet inom äldreomsorgen tas bort. Hurra, ropar många anhöriga påhejade av media som ger en förenklad bild av innebörden. ”Nu ska vi få kramas och pussas och njuta av närhet”, säger en anhörig i samma media. Jag vill påminna om att vi har en pågående pandemi, vad detta verkligen innebär förefaller många vara helt ovetande om.
Folkhälsomyndigheten lättar på restrektionerna, men förutsätter att deras anvisningar följs. Vidare hänvisar myndigheten till att aktörerna inom åldringsvården har ansvar för att hantera att smittan inte sprids in till åldringsboendena, bland annat med stöd och tillämpning av givna och kommande anvisningar.
Jag anser att besökaren måste komma in genom en särskild ingång till ett dedikerat mötesrum och att den inneboende kommer in i rummet en annan väg. Att använda ordinarie ingång är helt förkastligt och utsätter de andra vårdtagarna och personalen för oacceptabla risker.
Relevant distansering och plexiglasskydd kan göra att de anhörigas förväntningar på kram- och pusskalas trappas ner. Chefer och skyddsombud inom de berörda verksamheterna måste uppmärksammas på de ökade riskerna för vårdtagare och personal – och förmodligen höjd arbetsbelastning för personalen – som upphävandet av besöksförbudet innebär.
Kanske läge för Skellefteå kommun att kalla in särskilda resurser som hanterar och styr upp besöken. Det behövs knappast någon sköterske- eller undersköterskeutbildning för detta.
Fundersam anhörig