Vindkraftverk körs genom Skellefteå på väg mot Tomasliden sommaren 2024. Vindkraft är ett av många exempel på det ekonomiska bidraget till Sverige från Norranområdet.
Diskussionen om att Norr- och Västerbotten missgynnas av den nationella politiken är gammal. Men det är inte alltid som det norrländska missnöjet varit vare sig faktabaserat eller konstruktivt. Trots detta finns det skäl att kritisera regeringen för att vara Norrlandsblind och det finns mycket att göra för att samhällena i våra bygder ska utvecklas i en positiv riktning.
I tre artiklar tänker jag analysera och diskutera den norrländska ekonomin med särskilt fokus på Norranområdet. Jag börjar denna gång med att måla upp en lägesbild. I följande artiklar kommer jag diskutera vart pengarna tar vägen och hur mer skulle kunna komma tillbaks till våra bygder.
Men hur är det? Är det så att kommunerna i Norranområdet bidrar med större värden till Sveriges ekonomi än vad människorna i regionen får ta del av?
Den frågeställningen är komplex men i dessa tre artiklar kommer den kommunala bruttoregionprodukten (BRP) vara ledstången för analysen. BRP per invånare är värdet av alla varor och tjänster som produceras i en kommun under ett år uppdelat på alla som bor i kommunen.
De senaste BRP-siffrorna är från 2021 och de varierar ganska mycket mellan Norranområdets kommuner. Malå hade då bäst BRP per invånare med 536 000 kr per år. Det är en nivå som ligger två procentenheter över riksgenomsnittet. För att förstå siffran kan man tänka att den motsvarar alla löner och pensioner som Malåborna hade under 2021 plus alla företagsvinster som skapats inom Malå kommun det året. Eftersom lönerna och pensionerna betalades till Malåbor så var det pengar som stannade i kommunen.
Setra i Malå. Utöver företagets egna anställda genereras många kringjobb, till exempel för chaufförer.
Men många företag i Malå har sina ägare någon annanstans. Det gäller exempelvis sågen som ingår i koncernen Setra, vilken i sin tur ägs av det statliga skogsbolaget Sveaskog, skogsägarföreningen Mellanskog och 1500 mindre aktieägare från hela landet. Vinsten som skapas vid sågen räknas in i Malås BRP, men i praktiken landar pengarna utanför kommunen.
Företagsvinsterna kommer jag skriva om mer i nästa artikel. Men vi kan konstatera att Malå är en kommun där det skapas större ekonomiska värden per invånare under ett år än vad det gör i en genomsnittlig svensk kommun. För Norranområdet är emellertid Malå ett dåligt exempel. Ingen annan kommun i området hade en BRP per invånare 2021 som var högre än riksgenomsnittet. (Se tabell nedan)
De lönsamma vattenkraftverken i Norranområdet ger energi till industrisatsningarna vid kusten.
Norranområdet bidrog alltså något mindre till Sveriges samlade ekonomi under 2021 än rikets invånare i genomsnitt. Det skulle kunna vara ett argument mot det norrländska missnöjet. Man skulle kunna påstå att vi som bor här bidrar med mindre värden än andra.
Framöver kommer jag visa att det inte är riktigt så enkelt. Men man kan ändå konstatera att kommunerna i Norranområdet har två grundläggande ekonomiska problem. Värden som skapas i kommunerna tenderar betalas ut som företagsvinster någon annanstans och den genomsnittliga ekonomiska prestationen är inte särskilt imponerande.
I nästa artikel: Vilka är det som tar alla pengar och vad händer om spelreglerna ritas om?