De senaste åren har befolkningen i Skellefteå ökat. Nu siktar politikerna mot en ännu snabbare tillväxt.
Skellefteå kommunfullmäktige fattade på tisdagen (27/8) beslut om en planeringsstrategi för kommunen. Dokumentet handlar om olika typer av byggande och fysisk infrastruktur. Poängen med en kommunal planeringsstrategi är att den ska peka ut en inriktning för utvecklingen. Den uttrycker exempelvis hur stor folkmängd som kommunen ska förbereda sig för och samlar information om vilka planarbeten som behöver göras och för vilka orter.
Den främsta debattfrågan kring Skellefteås planeringsstrategi handlar om folkmängden. Den strategi som nu är beslutad slår fast att kommunen har som målsättning att ha 90 000 invånare 2030, 100 000 invånare 2040 och 125 000 invånare 2050. Med dagens industriella utveckling kan det hända att kommunens folkmängd kommer fortsätta öka snabbt, men planeringsstrategins framtidsbild får ändå ses som optimistisk.
Idag bor drygt 78 000 invånare i kommunen. Befolkningen har ökad med 7,5 procent de senaste fem åren. Det är dock en lägre tillväxttakt än vad planeringsstrategin siktar mot. Befolkningsmålen vid de olika hållpunkterna framåt förutsätter en ökningstakt på 10 procent för varje femårsperiod.
Planeringsstrategin utgår alltså från en snabb tillväxttakt i kommunen framöver. Framtidstron i denna plan förstärks av att oppositionen vill höja befolkningsmålen ännu mer. Moderaterna driver med stöd av övriga allianspartier att målet till 2050 borde ligga på 130 000 invånare.
Det finns dock inget självklart i att de optimistiska framtidsplanerna slår in. För att de ska göra det krävs både att utvecklingen i omvärlden är till Skellefteås fördel och att kommunen själv lyckas driva bästa möjliga utvecklingspolitik.
Sågverket i Kroksjön har varit i drift sedan år 1920 och blev en del av Holmen år 2020. Nästan hälften av personalen varslas nu för uppsägning.
Marknadskrafternas nycker är just nu motsägelsefulla för Skellefteå. Å ena sidan finns en grundläggande stark potential för industrierna i kommunen. Arbetslösheten är bland den lägsta i landet. Å andra sidan märks flera hack i skivan. Problemen för Northvolt att komma upp i en gångbar produktionstakt är ett orosmoment. Ett annat problem är byggkrisen som har bromsat inflyttningen till kommunen på grund av bostadsbrist. Byggkrisen är också en bidragande orsak till det stora varslet på sågverket i Kroksjön. Efterfrågan på bolagets produkter ligger för lågt när byggena står stilla.
Konjunkturens upp och nedgångar är svåra att förutse men det enda som är säkert är att även om den nuvarande nedgången är tillfällig som kommer motgångar visa sig även i framtiden. Skellefteå kan alltså inte bara räkna med marknadsmässiga vinstlotter. För att förverkliga de ambitiösa befolkningsmålen krävs därför mer än framtidstro.
Kommunen har inflytande över två viktiga tillväxtfaktorer. Det ena är utbildningsmöjligheterna och det andra är företagsklimatet. Inom båda dessa områden har kommunen ett svagt utgångsläge och det beror till stora delar på en långvarig politisk inriktning.
Mark Duchesne är fabrikschef på Northvolt Ett. Produktionen har hittills legat långt under bolagets målsättningar. Nu finns positiva signaler, men fabriken är beroende av halvfabrikat från Kina.
Skolan har länge fått leva på snålbudget och kommunens prioriteringar har inte fokuserat på goda studieresultat utan snarare haft ett socialt och geografiskt fokus.
Lokala företagare har ofta mötts av konkurrens från kommunala verksamheter och förvaltningarna har av ideologiska skäl förmåtts att bedriva verksamheter i egen regi istället för att släppa in privata utförare inom service, underhåll och städ.
Skellefteå kommun mycket att bevisa. Det är roligt att kommunens politiker har framtidstro. Nu får vi hoppas att majoriteten fattar beslut som också gör den framtiden trolig. Ja till mer utbildning och fler företagare!