Rosenbad 3 september 2024.
Linda Lindberg (SD), Ebba Busch (KD), Ulf Kristersson (M) och Johan Pehrson (L) presenterar nyheter i den kommande höstbudgeten.
Jag har tidigare skrivit att det är lätt att bli klimatbov om man bor i norranområdet. Det gäller särskilt i frågan om transporter. Den glesa geografin gör oss bilberoende. Att järnvägen går mellan småorter i skogen istället för genom städerna längs kusten bidrar starkt till mer flygande, bilkörning och bussåkande än vad som hade varit optimalt ur ett klimatperspektiv.
Det är mycket angeläget att Sverige och världen sänker sina klimatutsläpp. Men det betyder inte att all politik som bedrivs med klimatet som ursäkt verkligen är bra. Den flygskatt som nu tas bort är ett exempel på det. Det beror på att den har dålig träffsäkerhet. Skatten tas ut på själva flygandet och inte på förbränningen av bränslet. Skatten har också missgynnat svenska flygplatser i relation till utländska.
Samtidigt har flygskatten ändå haft en effekt på utsläppen. Regeringen själv bedömer att en slopad flygskatt kommer orsaka en utsläppsökning på 110 000 ton per år. Det handlar om någon promille av Sveriges totala utsläpp, men med tanke på att målet är att utsläppen 2030 ska minska med en fjärdedel från dagens nivå, så skaver det att regeringen genomför förändringar som ökar utsläppen på marginalen.
Regeringen bedömer också att Sverige kommer nå klimatmålen 2030. Beskedet om återinförande av reduktionsplikten för bensin och diesel har ökat trovärdigheten i det påståendet. Men det finns ändå mycket som svajar.
I våras gav det statliga expertorganet Klimatpolitiska rådet ut en analys över regeringens klimatpolitiska handlingsplan. De ansåg att planen brister i konkretion och att den ger för få svar på hur Sverige ska nå klimatmålen. De ansåg också att handlingsplanen var osaklig i vissa delar.
Samtidigt ligger Sverige relativt bra till. Minskade klimatutsläpp är ingen tävling. Men när nyhetssajten EU-portalen rankar EU-ländernas chanser att nå klimatmålen till 2030 placerar de Sverige på fjärde plats.
De minskade utsläpp som Sverige gjort tidigare har främst handlat om investeringar och förbättringar i samhället och inte om begränsningar av ekonomin. Ett energisystem med omfattande fossilfri energiproduktion är en grundbult för detta i kombination med energieffektivisering av bostäder och lokaler samt utbyggd infrastruktur för fjärrvärme.
Kanske är det just därför så att regeringens kommande budget kan ha positiva klimateffekter? Det utlovas stora pengar till upprustning och utbyggnad av infrastruktur den kommande tolv åren.
Norrbotniabanan är viktig för att skapa ett mer klimatsmart samhälle.
På grund av regeringens långsamhet att ge startbesked för bygget av Norrbotniabanan, har det vuxit fram en oro i bygden om vad som kommer hända med den. Från regeringen är signalerna otydliga, men uttalanden har antytt att järnvägssatsningar främst kommer fokusera på upprustning av järnvägar som redan finns. Det bådar gott för malmbanan i Norrbotten som behöver rustas upp. Nybygget av Norrbotniabanan framstår som mer osäkert.
Klimatutsläppen på grund av vägtransporter är mycket stort. En järnväg som binder samman norra Sveriges städer skulle ersätta många gods- och persontransporter både inom regionen men också mer långväga.
Jag hoppas att regeringens budgetförslag innehåller just en sådan satsning. Vi som bor här vill inte vara klimatbovar. Men för att ändra hur vi reser måste regeringen ta sitt ansvar och bygga ut infrastrukturen.