Skellefteå kan ge idéerna plats utan att utlysa hittepå-jobb

Skellefteå kommun drar nu igång en ovanlig rekryteringskampanj. Vem som helst i hela världen är välkommen att söka ett jobb som man själv hittar på. Detta är en lek med skattepengar som kommunen borde låta bli.

Skellefteå kommun driver en rikstäckande reklamkampanj för att attrahera nya medarbetare. Du kan nu ansöka om ett jobb där du själv får bestämma titel, arbetsuppgifter och lön

Skellefteå kommun driver en rikstäckande reklamkampanj för att attrahera nya medarbetare. Du kan nu ansöka om ett jobb där du själv får bestämma titel, arbetsuppgifter och lön

Foto: Lars Eriksson

Ledarkrönika2024-09-02 19:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Innehållet i korthet

  • Skellefteå kommun har lanserat en unik rekryteringskampanj där vem som helst i världen kan söka ett jobb de själva hittar på. Kommunen har över 8 500 anställda, mestadels inom skola, förskola, äldreomsorg och social verksamhet.
  • Kampanjen, som kostar 180 000 kr, uppfattas av skribenten som ett slöseri med skattepengar. Han menar att den kommer leda till ett kostsamt och tidskrävande rekryteringsarbete.
  • Skellefteå är känd för sina stora reklamkampanjer och platsmarknadsföringsarbete. Kommunen spenderar mycket på reklam per invånare, men det är oklart om detta har en bestående effekt på invånarantalet och ekonomin.

"Ge idéerna plats", det är kommunens slogan. Man kan dock fråga sig om kommunen ska betala för varje idé? Det tycker inte jag. Men det kan i och för sig uppfattas som piggt och modigt av kommunen att bjuda in kreativa människor att höra av sig med vad de kan bidra med. Fast i första hand borde de redan anställdas idéer få utrymme att blomma.

Det återstår att se vad det blir för kompetens som rekryteras genom denna kampanj. Kommunalrådet Evelina Fahlesson är dock förväntansfull. 

– Det är det som är så spännande, att vi inte riktigt vet, eller vilken förvaltning den kommer att jobba i. Det blir spännande att se vilka som söker, vilken titel och lön det blir, säger hon till Norran.

undefined
Evelina Fahlesson (S), är en av de ansvariga politikerna bakom reklamsatsningen om drömjobbet. Hon är vice ordförande i kommunstyrelsen och ordförande i Personalnämnden.

Hur bra det än blir kan vi dock i förhand veta att själva rekryteringen är oproportionerligt dyr. Reklamkampanjen kostar 180 000kr. Utöver det får man räkna med att det kommer krävas många arbetstimmar för att gallra bland alla ansökningar. Om kampanjen blir lyckad torde den leda till ett omfattande arbete i anställningsprocessen. 

Kommunen har idag över 8 500 anställda. De flesta inom skola, förskola, äldreomsorg och annan social verksamhet. Gemensamt för alla dessa verksamheter är att ekonomin är ansträngd. Inom skolan råder vikariestopp sedan början av året och äldreomsorgen kämpar med att erbjuda konkurrenskraftiga löner och arbetsvillkor. Det finns alltså ingen tvekan om var behoven inom den kommunala verksamheten ligger. 

Men givetvis kan kampanjen inte bara bedömas utifrån själva anställningsidén. Det är en reklamkampanj, en platsmarknadsföring som ska leda till… Ja, vad? 

undefined
Vy över Skellefteå stad. Detta är en kommun som växer men platsmarknadsföringens betydelse för detta är tveksamt.

Skellefteå kommun bedriver ett aktivt platsmarknadsföringsarbete. Den stora "Förlåt"-kampanjen från 2022 är ett känt inslag i detta. Faktum är att Skellefteå är en av de kommuner som spenderar mest på reklam per kommuninvånare. Platsmarknadsföringen har ett syfte som jag tror att många sympatiserar med. Det handlar ytterst om att påverka bilden av Skellefteå så att fler vill leva här. Frågan är dock vad reklamen har för bestående effekt och framförallt om den effekten är starkare än vad som hänt om pengarna använts annorlunda?

Forskningsläget kan ge exempel på framgångsrika fall med platsmarknadsföring och fall som inte givit så bra effekt. Det som framstår som mest avgörande för framgången är om kommunen är ensam om att bedriva sin marknadsföring eller ej. Det vill säga platsmarknadsföring verkar vara en fråga om tajming, tur och kortsiktighet. 

När alla kommuner bedriver lika intensiv och intressant platsmarknadsföring som andra, då tar satsningarna ut varandra. Men när en kommun har muskler att synas och höras mer än andra, eller är duktigare på det, då ger marknadsföringen effekt. Problemet är bara att det är dyrt att hålla den dominansen. Över tid tenderar olika kommuners satsningar att ta ut varandra och det blir ett nollsummespel.

Men det finns satsningar som en kommun kan göra som inte är ett nollsummespel mot andra kommuner. Om alla kommuner gör detta leder det till ekonomisk tillväxt på alla platser. Det handlar om att arbeta mot korruption och att hålla hög effektivitet i offentlig service. Det är ju sant att inte heller sådant arbete kan leda till befolkningstillväxt på alla platser samtidigt. Men kommunens invånare får ändå bättre välfärd tack vare att ekonomin växer.