Regeringens utredare Elisabeth Nilsson från presskonferensen där utredningen om förslag på slopat beteskrav presenterades.
Bara namnet på den utredning landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) tillsatte förra året är ett hån: “Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd”. Djurskydd och djurhälsa är det sista som utredningen syftat till. I stället är den ett svar på krav som delar av livsmedelsindustrin haft om att slippa släppa ut sina kor på bete, eftersom de anser att det ger dem bättre möjligheter att konkurrera med livsmedelsproducenter länder där djurskyddslagstiftningen är betydligt sämre.
Torsdag 29 augusti tog landsbygdsminister Peter Kullgren emot betänkandet från den särskilda utredaren Elisabeth Nilsson. Och precis som beställt innehöll utredarens förslag en skrivning om att ändra lagen så att de mjölkbönder som håller sina djur i lösdrift (allt fler numera eftersom det längre inte är tillåtet att bygga ladugårdar där kor är uppbundna i månader som man gjorde förr) ska slippa släppa ut korna på bete.
Att många svenska bönder är ekonomiskt pressade är ett faktum. Likaså att regeringen borde göra vad den kan för att bidra till att öka möjligheterna att behålla och allra helst öka svensk livsmedelsproduktion. Men gränsen går vid djurplågeri. Och det är det att hålla stora däggdjur inomhus under hela deras livstid. Det finns ingen som helst tvekan om att det går rakt emot all sorts djurvälfärd att inte låta kor känna sol, vind och gräs under klövarna. Ingen som sett kor på bete kan tvivla på hur de njuter av utevistelsen. För den som behöver mer belägg än sina egna ögon går det utmärkt att ta del av den veterinärmedicinska forskning som finns på området. Och den är tydlig. Mjölkkor på bete har bättre klövhälsa, stärker sitt skelett och färre sår i huden. De har färre juverinfektioner och större möjligheter att utöva sina naturliga beteenden som att beta och vila liggande.
Dessutom, vilket är nog så viktigt, gynnas den biologiska mångfalden av att korna betar utomhus. Plus att mjölkkor som betar gräs släpper ut 20-30 procent lägre nivåer av metangas än djur som hålls och utfodras inomhus. Det visar bland annat studier från Sverige och Nederländerna. Enligt den nederländska studien leder betandet av kort gräs som är lättare för kornas magar att smälta också att de kan äta mer, och därmed producera mer mjölk. Alltså en vinst för både klimat och mjölkböndernas ekonomi.
Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) fotograferad i riksdagskvarteren.
Värt att notera är också att flera av utredningens tillförordnade experter har skrivit särskilda yttranden där de kritiserar förslaget att ta bort betesrätten för mjölkkor. Det finns med andra ord goda skäl att låta den del av utredarens förslag som handlar om slopat beteskrav gå rakt ned i papperskorgen.
Svensk livsmedelsproduktion varken kan eller ska öka sin konkurrenskraft genom att försämra för djuren. Det är knappast så att konsumenterna skulle vara beredda att betala mer för mat som kommer från en Bregottfabrik som är just en fabrik. Att djurskydd är viktigt och att folk är beredda att betala extra är inte minst äggbranschen ett gott exempel på. De svenska mjölkbönder som klamrar sig fast i en förgången industriera måste därför släppa sargen och komma in i matchen. Djurplågeriprodukter som dessutom försämrar för både miljö och klimat kan aldrig vara en lösning för framtiden. Något även landsbygdsminister Peter Kullgren och övriga regeringen förhoppningsvis förstår.