Från många håll påpekas det nu att den biologiska mångfalden när det gäller djur, insekter, fågelliv och artrikedom kommer att minska. Detta är på sikt både tråkigt och rent av farligt för människan eftersom att vissa arter då kan ta över och bli skadliga. Vid översvämningar rinner vattnet undan sämre när ytan är plan och hård. Det är ingen nyhet. Vad som sker vid kraftig nederbörd när vi i tät bebyggelse ökar antalet hårda ytor mycket vet vi i dag inte allt om. Men jag rekommenderar försiktighet.
Tyvärr måste jag också säga att det finns en tydlig faktor som redan i dag märks under våren och försommaren. Det är halkbekämpningens grus som ofta sprider sig någon meter från tänkt område. Gruset blir förstås en steril och hård yta. Detta grus har ingen dränerande effekt. En del cykelstigar kan ha "grusning" upp till två meter från själva cykelstigen. Spara tid och pengar genom ökad precision i halkbekämpningen.
Olov Wikström, Skellefteå
Svar direkt
Skellefteå växer och staden förtätas, att förtäta i stället för att breda ut sig har sina fördelar. Vi kan nyttja befintlig infrastruktur så som transporter, el och avlopp på ett optimalt sätt. Detta medför bland annat en del klimatvinster och vi behöver inte exploatera naturmark utanför staden, vilket gynnar den biologiska mångfalden. Men med förtätningen följer också ett ansvar att inte glömma bort den biologiska mångfalden.
Kommunen står inför utmaningen att växa utan att äventyra och överutnyttjar de ekosystem som vi är beroende av för vår hälsa och överlevnad, så kallade ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som ekosystemen ger oss människor och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Exempelvis renar växter luft och vatten, bin pollinerar grödor och naturen ger oss möjlighet till rekreation.
Vid planeringen är andel hårdgjord yta en viktig aspekt. Mer hårdgjord yta leder bland annat till sämre upptagningsförmåga av vatten och att mängden gröna miljöer minskar inom staden. Därför genomförs som regel en dagvattenutredning för att undersöka vilka vattenmängder som ansamlas på platsen, och hur det på bästa sätt går att ta hand om dessa. Kommunen har en utarbetad dagvattenstrategi som ska följas vid planering och byggande. Hanteringen av dagvatten från hårdgjorda ytor kan göras på en mängd olika sätt. På senare år blir det allt vanligare med olika naturbaserade lösningar som även gynnar den biologiska mångfalden.
Lika viktigt som infrastruktur för transporter, el och avlopp är den gröna infrastrukturen. En fungerande grön infrastruktur innebär att det finns kontaktvägar mellan grönområden så att växter och djur kan sprida sig mellan sina livsmiljöer. Grön infrastruktur bidrar till bevarandet av biologisk mångfald. På så sätt stärks viktiga ekosystemtjänster så att naturen kan stå emot förändringar och återhämta sig på ett bättre sätt. Vi jobbar därför med att bevara och stärka kopplingar i grönstrukturen inom staden för att gynna den biologisk mångfalden.
När grönområden påverkas av en exploatering gör vi en inventering och en ekosystemtjänstanalys. Vi kartlägger vad som finns på platsen och vilka ekosystemtjänster som platsen ger oss människor. Efter detta går vi vidare och föreslår vilken kompensation som kan göras för att återskapa de ekosystemtjänster som vi förlorat.
Vad det gäller gruset som åker ut på sidan av gångbanor och gator beror det inte på utläggningen av gruset utan på att när vi plogar följer gruset med i plogvingarna. Vi sopar de allra flesta grönytor på våren och försommaren. Gruset tas sedan omhand, det handtvättas, lagras och återanvänds i nästa års halkbekämpning. Grus (2-6 millimeter) har, till skillnad mot vad många tror, en klart bättre dränerande effekt än exempelvis jord.
Johanna Engström, kommunekolog, Skellefteå kommun
Mikael Lindholm, avdelningschef gator och parker, Skellefteå kommun