Personer som lever med en anhörig som är dement rapporterar ofta att vänner och släktingar drar sig ifrån dem, nästan som om den drabbade har hiv/aids. En vän vars fru hade en demenssjukdom sa” förut hade vi flera vänner och några kontakter. Nu har vi få vänner och flera kontakter”. En annan med en anhörig som var demenssjuk sa ”när vi är ute och går byter de vi känner ofta trottoar när de ser att vi kommer”. Kanske är detta ett resultat av osäkerheten om vad man ska säga eller brist på kunskap om hur man stöder individen, men det ökar smärtan hos de anhöriga.
I Skellefteå kommun är det 200 personer som varje år får diagnosen kognitiv svikt. Tillsammans med anhöriga drabbas närmare 1 000 personer av det som kallas de anhörigas sjukdom.
Viktigt att veta är att demenssjukdomar, eller förändring av vår kognitiva förmåga, inte är ett normalt sätt att åldras på utan det är en sjuklig förändring som främst påverkar vår förmåga att lära, tänka, minnas, planera, tala och ta initiativ – det vill säga de funktioner i hjärnan som behövs för att vi ska kunna leva ett fungerande liv.
Tage Ljungholm