Frågan som väldigt många Skelleftebor ställer sig är: Har detta plus tidigare rivningar av byggnader – samt flyttande av först regiontrafikens och sedan lokaltrafikens busshållplatser i centrum – räknats in i kostnadsberäkningen?
Kulturhuset verkar vara populärt bland politiker – men inte särskilt populärt bland vanliga medborgare.
Ekonom
Svar direkt
Den stadsomvandling som vi nu kan se i form av nya fysiska förändringar började med planarbetet för översiktsplanen Skelleftedalen 2006. Under arbetet med planen uttryckte många medborgare en önskan om att få en tätare och högre stad. Planen som gjordes medgav detta och en ny bebyggelse började uppföras i stan.
För att inspireras ytterligare kring stadsutveckling fick kommunen hjälp av Gehl Arkitekter som skulle ta fram idéer som stärker Skellefteås attraktivitet och stadsmässighet. För att konkretisera dessa tankar tog kommunen fram en ny översiktsplan för stadsdelen Centrala stan. Det är i mångt den nya planen för Centrala stan som fått utforma stadens nya skala, karaktärer och huvudstråk.
Här lokaliseras och struktureras ett framtida resecentrum, kulturhuset och en kommande förnyelse av Kanalgatan. Idéer som utgår från hållbarhet genom energieffektivitet samt mer cykel- och kollektivtrafik. De fysiska förändringarna kostar naturligtvis stora pengar. Men till betydande del är det reinvesteringar i uttjänta ledningssystem och omoderna gatusektioner.
Gensvaret är stort i form av ett starkt ökat etableringsintresse, framförallt i centrala lägen. Det visar sig genom att flera bostadsprojekt är på gång i Centrala stan samtidigt som många vill flytta dit. Men viktigast är ändå att många numera också vill flytta till kommunen.
Lars Hedqvist, planeringschef, Skellefteå kommun