En djupare analys av betygsstatistiken saknas

Det är ett faktum att det finns en skolsegregation i kommunen, den pågående granskningen är viktig och välbehövlig. Det som dock saknas i debatten en djupare analys av vad siffrorna står för och framförallt av vilket ansvar olika nivåer från politiker till verksamma lärare bör ta.

”Statistiken som Norran publicerade den 16 juni 2021 är korrekt, men att utan analys utgå från en siffra och avgöra om något är bra eller dåligt är en kraftig förenkling”, anser insändarskribenten.

”Statistiken som Norran publicerade den 16 juni 2021 är korrekt, men att utan analys utgå från en siffra och avgöra om något är bra eller dåligt är en kraftig förenkling”, anser insändarskribenten.

Foto: Jessica Gow/TT

Insändare2021-06-23 18:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Norran 18 juni 2021: "Föräldrar som läser det här kan ju tycka att det känns galet om ens barn går i en skola där knappt hälften når fullständiga betyg".

Replik: Betygsstatistiken för de elever som gick ut årskurs nio på Bolidenskolan 2020 samt 2021 av de som gått på skolan från årskurs ett till tre är medelmeritvärdet 252 poäng. 97 procent är behöriga till gymnasiet. 88 procent har betyg i alla ämnen. I denna statistik ingår alla elever oavsett socioekonomiska faktorer eller föräldrars utbildningsnivå.

Statistiken som Norran publicerade den 16 juni 2021 är korrekt, men att utan analys utgå från en siffra och avgöra om något är bra eller dåligt är en kraftig förenkling. Bolidenskolan har stor in- och utflyttning av elever. Elever som kommer i årskurs åtta eller nio och har ett eller kanske två ämnen där de når betyg. Efter ett till två år med hårt arbete från elever och oss i personalen så kan eleven gå ut årskurs nio med exempelvis fem betyg eller fler. I andra ämnen finns det flera "gröna markeringar" på kunskapskrav som eleven nu klarar, men hen klarar inte alla vilket innebär betyget F. Det är inget misslyckande i min bok, men statistiskt drar det ner den ovan nämnda procentsatsen.

Jag ser det som en förmån att få arbeta på en mångkulturell skola. När jag började på Bolidenskolan 2011 var det en handfull nyanlända elever i varje klass, integration och språkbadande av svenska var möjligt. Idag är situationen en helt annan. Jag är tacksam för de förändringar som skolkontoret gjort gällande fördelandet av resurser. Även skolpolitikers arbetande för resurser till skolan.

Vi på skolan jobbar med de utmaningar och problem som vi kan påverka såsom undervisning, rutiner, regler, hemkontakt och så vidare. Jag skulle önska att politiker gjorde detsamma. 

Politiker: Jobba med det ni kan påverka, vilken del har ni i skolsegregationen och vad kan ni göra som gör större skillnad? Tycker ni att placeringen av Migrationsverkets bostäder i Skebos hyresrätter, som till en övervägande del hamnar i Boliden och Jörn, bidrar eller minskar segregationen? Tänker ni att det är likvärdigt att det finns många elever i centrala Skellefteå som aldrig möter en nyanländ elev under sina nio år i grundskolan? Obekvämt? Svårt? Absolut!

Åsa Eriksson, Lärare Bolidenskolan