Roland Larsson har stilla insomnat på Tallbacka äldreboende i Östersund den 18 april, 72 år gammal. Hans närmaste är fyra söner.
Roland växte upp i ett jordbrukarhem, första åren i Mångbyn, sedan Gärde, utanför Lövånger. Föräldrarna Signe och Sigurd fick fyra barn, varav Roland var äldst.
Uppväxten innehöll mycket idrottande, och under barndomsåren grundlades också hans intresse natur och friluftsliv.
En viktig och mycket avgörande period i tonåren var konfirmationen. Där beslutade han sig för att bli kristen. Hans tro på Jesus var sedan resten av livet den grund han stod på.
Efter avslutad folkskola, realskola och gymnasium valde Roland att utbilda sig till lärare i Linköping.
Sitt första lärarjobb fick han på Åsele Centralskola 1971. Efter något år bytte han bana till yrkesvalslärare och sedermera syokonsulent.
Kort efter att han börjat sin anställning i Åsele träffade Roland sin blivande fru Gerd. De gifte sig 1973 och kom att bli livskamrater fram till hennes bortgång 2011.
Mellan 1974 och 1982 utökades familjen med fyra söner. Att ta med dem ut på tältturer till Björnbacka, pimpelturer ner till Ånger-manälven, bärplockning eller scoutläger var något som gjordes gärna och ofta.
Rolands andliga hemvist var EFS-föreningen i Åsele, och han var även politiskt aktiv i Svenska kyrkan. Sysslan som kyrkvärd var också något han tog på stort allvar och skötte med noggrannhet.
Roland älskade även att läsa. Oavsett var han befann sig så hade han alltid en bok eller en tidskrift till hands.
Hans enorma samhällsengagemang och rättvise-patos lyste igenom i allt han gjorde. Att stötta dem i hans närhet som hade det svårt, eller att skriva under ett upprop för att frige någon som fängslats i Eritrea – båda handlingarna var lika viktiga.
Sönerna
