Det pågår dock en utredning och under hösten fattar regeringen beslut om ändring av ersättning vid intrång från kraftledningar. Genom att se markägaren som affärspartner kan koncessionsprocesserna snabbas på. Exempel finns i hur kraftbolagens branschorganisation Energiföretagen slutit särskilt avtal med skogsbolag i det så kallade storskogs(bolag)avtalet. Med rimligare ersättning och snabbare koncessionsprocess som följd.
I samhället sker en omställning till ökad elektrifiering. Elektrifieringen sker främst av industri och städer. Uppskattningsvis 70 procent av ledningarna är rent kommersiella.
Dagens låga ersättningsmodell – skogsnormen – härrör från en tid då man var glad över att få el till byn och virket var det enda värdet i skogen. Men modellen beaktar inte att skogsmarkens hela värde. Den kan liknas vid att någon – kraftbolaget – tar över ditt hus för att hyra ut som hotell. Du betalar ombyggnaden för nytt ändamål (avverkningen) men din ersättning inte räcker till att köpa nytt hus. Än mindre någon del av hotellintäkterna. Resultatet blir att markägaren överklagar.
De större skogsbolagen vill inte heller ge bort skog. Den matchen, mot skogsbolagens jurister, vill inte kraftbolagen gå, varför Energiföretagen slutit ett särskilt storskogsbolagsavtal, som skyndar på koncessionsprocesserna och i gengäld en rimlig ersättning - till exempel råmarkspris 46 000 kr/ha i Norrlands kustland, + trädvärdet. Enskilda privata markägarna har inte skogsbolagens resurser för att hävda sina intressen. Därför är det högt tid att staten ser till att det ges rimligare ersättning.
Vi förordar också möjlighet till årlig ersättning då kraftledningsintrång kan jämföras med till exempel minerallagen som ger markägaren rätt till del av gruvbrytningen och sol- och vindkraftsparker som ger markägare ersättning baserat på värdet av nyttan, elproduktionen. Kraftledningar är en affärsverksamhet med garanterad avkastning på en monopolmarknad vilket understryker det rimliga i någon form av vinstdelning med markägarna.
En reform av intrångslagstiftningen, som gör markägaren till affärspartner, skulle öka acceptansen och skynda på utbyggnaden av elnätet. Det gynnar såväl samhället som industrin och kraftbolagen.
Rickard Klingberg, ordförande Norra Sveriges Jordägareförening
Christer Nilsson, energiansvarig