Beslut om skolan ska fattas nära elever och lärare

Vi ser gärna en utredning men vi tror inte att en genomgripande skolreform kommer att gynna elever och lärare.

Kravet på likvärdighet och kvalitet måste vara det överordnade, inte var huvudmannaskapet ska ligga.

Kravet på likvärdighet och kvalitet måste vara det överordnade, inte var huvudmannaskapet ska ligga.

Foto: Alexander Olivera/TT

Debatt2020-10-12 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vi är övertygade om att en skola som styrs lokalt är det bästa för elever och lärare.

Vardagsbesluten ska fattas nära dem som berörs. Men skolan är ett gemensamt ansvar där staten har en viktig roll att spela med att stötta och bidra till en likvärdig skola.

Flera partier, organisationer och debattörer använder pandemin som intäkt för att staten ska ta över ansvaret för skolan.

Som representanter för de kommunala huvudmännen blir vi ibland beskyllda för att rakt av säga nej till att ens utreda frågan om ökad statlig styrning av skolan. Det gör oss förvånade, det är ju precis tvärtom.

Vi välkomnar en utredning som reder ut vad ett förstatligande innebär. För det finns många frågor.

De rör finansiering och fördelning av resurser, anställningsformen för lärare och annan skolpersonal. De handlar också om hela utbildningssystemet – från förskola till vuxenutbildning – och hur det påverkas om olika skolformer delas upp. Och de handlar om kommunernas roll. Och så vidare.

Utbildningsberedningen inom Sveriges Kommuner och Regioner lyfte detta i en skrivelse till utbildningsdepartementet. Där var utgångspunkt tydlig: En grundlig utredning behövs och måste ha fokus på hur ett förändrat huvudmannaskap kan bidra till stärkt likvärdighet och kvalitet.

En bättre likvärdighet är en ödesfråga. Något som vi ser och uppmärksammar varje gång vi till exempel presenterar en öppen jämförelse eller andra analyser av skolan. Men skolan är en del av samhället där exempelvis boendesegregationen skapar skilda förutsättningar. Det finns inga enkla lösningar.

Vi ser gärna en utredning men vi tror inte att en genomgripande skolreform kommer att gynna elever och lärare. Framgångsfaktorerna går i stället att finna på varje skola i utveckling av undervisningen, i ledarskapet.

Under coronaåret har kommunerna, och varje enskild skola, klarat av att möta en extrem situation genom att snabbt kunna ställa om för att möta de nya förutsättningarna.

Till skillnad från en del statliga verksamheter har kommunerna och skolorna klarat detta bra. Under pandemin har ansvarsfördelningen mellan skola, huvudman och stat varit tydlig och fungerat som det är tänkt att den ska göra.

Utred gärna skolans framtida struktur, men gör inte debatten så enkel.

Kravet på likvärdighet och kvalitet måste vara det överordnade, inte var huvudmannaskapet ska ligga.