Det är hög tid att justera ”femtiogränsen” efter verkligheten.
På grund av rådande coronapandemi har våra fri och rättigheter (mötesfriheten) tillfälligt inskränkts genom att man satt en gräns för antalet människor som får samlas i Sverige till max femtio stycken. Syftet är att hindra smittan från att spridas, vilket är bra. Vi i kyrkan har varit noga med att hålla denna gräns och följa regelverket för att bromsa smittan.
Därför har vi försökt att hittat nya sätt att samlas på och nå ut med gudstjänster. Då har reglerna kring ”femtiogränsen” visat sin absurda sida. Vi har till exempelvis försökt få ett polistillstånd för att fira gudstjänster där alla sitter i sina bilar och lyssnar via telefonen på gudstjänsten som sker live på en parkering. Detta fick vi men då måste vi fortfarande garantera att vi är max femtio stycken. Detta är absurt med tanke på att smittorisken garanterat är högre om 50 personer träffas i en kyrka eller för den delen i ett trångt bönshus jämfört med om 100 personer sitter parkerade på samma parkering isolerade i sina bilar. Kanske borde vi förbjuda bilköer också? Vad jag har förstått så är det även detta som har gjort att drive-in-bio lyser med sin frånvaro under pandemin.
Vi har även försökt att hitta en annan lösning där vi har gudstjänst i två olika hus, där predikan livesänds från det ena huset till det andra. Vi tänkte att vi då kunde ha flera som träffades för gudstjänsten men i två isolerade grupper. Men nej det går inte. Hade vi däremot haft en annan gudstjänst som de tittade på i det andra huset hade det varit okej. Jag har sagt det förut men säger det igen det är ju absurt.
Min bild av problemet är inte att politiker i Sverige på något sätt vill tysta kyrkorna. De har i all välmening infört extrema restriktioner som sätter käpparna i hjulet även för sammankomster som det inte var tänkta att förhindra. Detta är olyckligt eftersom restriktionerna nu på ett omotiverat sätt inskränker på både mötesfriheten och indirekt på religionsfriheten. Det är därför hög tid att justera restriktionerna kring ”femtiogränsen”.
Johan Lundgren